Hyttan som vi undersökte en stor del av 2017 har faktiskt ett namn. Den låg på ”Leret”, ett område mellan gruvan och staden. Genom den dendrokronologiska analysen vet vi att hyttan uppfördes efter år 1699. Vi kan sedan följa hyttan via historiska kartor och skrivna källor.

År 1707 framförde nämligen hyttelagarna, det vill säga de som ägde andelar hyttan, i Pehr Frants hytta eller Nya hyttan på Leret klagomål till gruvrätten. Andra bergsmän hade satt upp sina rostmurar, totalt 40 gångbara murar, i slaggvarpet runt omkring deras hytta. Röken besvärande smältarna i hyttan och blev det ingen ändring skulle de vara tvungna att upphöra med arbetet!

Den äldsta kartan där Nyhyttan är avbildad härrör från 1714. Den har nummer 6 och tillhör då Eleborgs hyttor som totalt består av 12 hyttor. Området vi undersökte är markerat med lila färg. Strax söder om Nyhyttan löper hyttbäcken, varifrån vattenkraften till bälgarna togs. Till höger om Nyhyttan ser du en mörk rektangel belägen över hyttbäcken – det är gruvbron – som gett fastigheten sitt namn. Inom vårt undersökningsområde ser du även några stora slaggvarp avbildade, samt en väg som löper i öst-västlig riktning. På kartan finns också uppgifter om hyttornas ägare och antal ugnar. Pehr Frants eller Nyhyttan har enligt uppgift en ugn.

Den yngsta kartan där Nyhyttan finns avbildad är från 1815. Tack vare några myntfynd från hyttans rasering vet vi att hyttan går ur tiden på 1820-talet. Vid denna tidpunkt – efter 120 år – är dock Nyhyttan en gammal hytta där flera generationer av smältare och hyttdrängar arbetat.

Falun gruvbron 1714

Historisk karta från 1714.