Undersökningarna på Gullbergsklippan är sedan en tid avklarade, och nu arbetar vi flitigt med att pussla ihop bilden av det dåtida fästet. Vi bygger 3D-modeller för att visualisera hur befästningen kan ha sett ut, och fynd och skrivna handlingar ger oss inblick i hur det var att leva på Gullberg. Med hjälp av slaktavfall och skriftliga källor försöker vi nu utröna vilka djur man höll på fästet, och vad man åt. 

De ben vi hittar när vi gräver ger oss i viss mån insikt i vilka djur som fanns. Vi vet dock att boskap kunde hållas, slaktas och styckas på en annan plats för att senare levereras till fästet, så benen ger oss inte alltid tydlig information kring huruvida djuret levde på befästningen eller ej. Att man slaktade på fästet ser vi dock på den typ av ben vi hittat. Bland djurbenen finns inte bara de styckningsdelar som gav mycket kött, utan även till exempel huvuden som vanligen sorteras bort vid slakt. Tittar man på förtäringslistorna så ser man också att man åt griskött, men frågan är om inte grisköttet kom dit redan insaltat, syltat eller i form av korv, då vi bara hittat något enstaka ben från svin. År 1570 fick tjänstemännen på Gullberg ersättning bestående av mjöl, gryn, malt, bröd, humle, salt, smör och ost, levande får, färskt svinkött, torkat kött, sill, ål, kummel, baggetorsk (norsk torsk), vitling och krampesill (torkad sill). Vi kan alltså se i förtäringslistorna att människorna på fästet åt mycket fisk, även om benmaterialet inte uppvisar några större mängder fiskben.

Utsnitt ur Landskapshandlingar 1611 med lista över förtäring på Gullberg. På listan kan man läsa vad Rasmus Torsson och hans mannar förbrukade under hösten det året: råg, malt, mjöl, fläsk, kött, bönärter, smör, sill, torrfisk, havre och humle. Fläsket bestod av två fläsksidor.

År 1571 levererades levande oxar, stutar, kor, får, lamm, höns och hjort till Gullberg. Vi vet inte om de slaktades direkt eller gick på bete någonstans i närheten, men det finns inga källor som vittnar om att Gullberg haft några mer omfattande agrara funktioner. Inventariet från 1574 innehåller 111 oxar och två kor under rubriken ”Leffuandes Boskap”.  År 1570, 1571 och 1611 redovisas korn som använts till att utfodra hästar, och arbetshästar redovisas 1571, så vi kan anta att det funnits ett stall på befästningen. År 1574 nämns ”Slakteriet” och att 95 oxar och fyra får slaktades. I samma sammanhang meddelas att ”haver ingen avel eller årsväxt vid Gullberg”, det vill säga att det inte fann några kor eller någon odling. Däremot redovisas åtta får, en gås och 29 höns samma år, så kanske höll man bara fjäderfä på fästet just det året.  

Underås gård markerat i rött. Utsnitt från karta 1768, Krigsarkivet.

Underås gård, som låg där Fokushuset ligger idag, strax öster om Mölndalsån, hörde till kronan en kortare period kring år 1600. Gården hade ett slakteri, och kanske fördes nötkreatur dit för slakt.  Det finns också uppgifter om att mjölkkor hölls på Underås för Gullbergs räkning, så troligen fanns det köttdjur men inga mjölkkor på själva fästningen. På Älvsborgs fästning fanns en stor ladugård med betesmarker och slåtterängar (dagens Kungsladugård) och i handlingarna från Älvsborg redovisas mycket personal som arbetade med djuren – mjölkpigor, stalldrängar och andra. Det finns ingen sådan personal alls i handlingarna från Gullberg, så någon större mängd boskap har nog inte hållits här mer än högst tillfälligt.