Snart ska det gå att besöka Gullbergs fäste virtuellt. Men hur vet vi hur det såg ut? Förutom de arkeologiska resultaten så använder vi oss av flera historiska källor.
Hela Gullberget har inventerats och synliga rester efter murar utmed berget mättes in inför den arkeologiska undersökningen. Sedan gav undersökningen oss flera spännande upptäckter. Framför allt var det märkvärdigt hur mycket av Gullbergs fäste som fanns kvar under jordmassorna. Befästningarna delas upp i olika byggnadsfaser och det är lämningar från Gullbergs fäste 2 som framför allt dokumenterades vid undersökningen.
- 1304-1309? Gullbergs hus
- 1455–1475 Gullbergs fäste 1
- 1522 Skans på Gullbergsklippan
- 1568–1612 (1619) Gullbergs fäste 2
- 1643-1680? Gullbergs skans
- 1689-1822 Skansen Lejonet
Det äldsta kartmaterialet är från 1600-talet och har givit viss information inför tolkningen av Gullberg. Något som har varit användbart är skrivna källor, som landskapshandlingar med räkenskaper, förteckningar över varor och skatt och skrivelser från kungliga kansliet. En annan värdefull källa är en målande beskrivning av Cecilia Krakow om ett danskt anfall mot Gullbergs fäste en januarinatt 1611. Det är hennes berättelse och det faktum att Gullbergs fäste raserades i ett anfall 1612 som fick ange vilket fäste som rekonstrueras.
