Vi har hittat en kulturskatt i arkivgömmorna!
Under flera år på 1920-talet gjordes en byggnadsinventering av stadskärnan i Linköping, med mängder av foton och uppmätningar. Här får vi en unik och levande bild av en trästad för snart hundra år sedan. Och bildskatten bjuder på en överraskning – barn som ställer upp för fotografen eller fångas mitt i sin lek.
Hela materialet med glasplåtar har nyligen skannats och gjorts tillgängligt av Östergötlands museum, på initiativ av projektet. Tack för er insats, Jim och Leif! Byggnadsinventeringen genomfördes i slutet av 1920-talet av Nordiska museet, och var ett i raden av liknande stora byggnadsinventeringar i våra gamla städer.
Lokal initiativtagare var den då unge Bengt Cnattingius, nyss anställd som amanuens på Östergötlands museum (mer om denne pionjär i ett senare blogginlägg). Många av de knivskarpa fotona har Cnattingius själv plåtat. Och betalade gjorde stadens store donator, kapten Henric Westman.
Det här var långt innan rivningsraseriet började, och långt innan tanken på Gamla Linköping föddes. Det fanns visserligen ett antal fotografer verksamma i Linköping under det tidiga 1900-talet, bland andra Didrik von Essen. Men det här materialet är långt mera heltäckande när det gäller bebyggelsen.
Fotona är tagna med ett tydligt ändamål, att dokumentera de olika husen. Men här finns också en hel del människor – och framför allt barn. De vuxna har tydligt undvikit att fångas av kameran, förutom stadens polis som stolt poserar på Ågatan. Någon barsk kvinna tittar avvisande mot fotografen.
Men barnen verkar tycka det är roligt och spännande! Cnattingius har fångat barn som gärna ställer upp och poserar framför kameran. Med nyfikna blickar. Ibland avvaktande. Och ibland har fotografen råkat få med barn i bakgrunden, barn som inte är medvetna om kameran. Foton som nästan känns privata.
Samtidigt blir dessa ett ovärderligt dokument från en tid som plötsligt inte känns så avlägsen längre.
