Nu laddar vi inför fältarbete i Friluftsmuseet Gamla Linköping! Efter den särdeles lyckade undersökningen av Fröken Löfgrens gård i friluftsmuseet Gamla Linköping förra våren planerar vi för att närstudera ytterligare en handfull byggnader. Nu kan vi presentera två nya scannade hus; von Lingens gård och Skolmästaregården.
Vi i projektgruppen vill närmare studera de flyttade husen, för att förstå deras byggnadshistoria och sociala sammanhang. Just precis nu genomför Johan Stenvall en fotoscanning av husen. I länken nedan kan du ta dej vidare till vår hemsida för scannade modeller av von Lingens gård och Skolmästaregården. Som vi berättat om tidigare bygger modellerna på flera hundra foton, som sammanställts i en 3D-modell.
Samtidigt analyserar vår timringsexpert Mattias Hallgren de detaljerade fotona, som en förberedelse inför arbetet på plats. Vi vill ju vara väl förberedda inför analysen av timringstekniken och vara säker på att hitta lämpligt material för dendrokronologisk datering. Mattias kommer att ta ett tiotal borrprov på respektive byggnad. Proverna kommer sedan att analyseras av Hans Linderson vid Lunds universitet.
Dag Lindström arbetar nu också för högtryck med att sammanställa hushållsrekonstruktionerna för dessa gårdar. Vi har gjort ett noggrant val av hus, som speglar olika sociala zoner i staden under 1700-talet, för att komplettera och bredda bilden vi fått från de tidigare undersökningsobjekten.
Frågeställningarna inför fältarbetet är många: Vi behöver mer precisa dateringar av husen, för att kunna koppla ihop husens kronologi med hushållens olika förändringar. Men vi är även intresserade av att studera husens byggnadsteknik och tekniska utförande. Är husen välbyggda och funktionella, eller undermåliga? Är husen anpassade för enfamiljshushåll eller är de byggda för att ta emot hyresgäster? Hur har husen förändrats över tid? Och slutligen, hur kan vi studera flyttade hus i våra friluftsmuseer och hembygdsgårdar som ett historiskt källmaterial?
Göran Tagesson
