Granne med Onkel Adamsgården ligger Tullstugan, ett populärt fotomotiv under sommaren, då praktfulla röda rosor pryder huset mot gatan. Tullstugan är en unik byggnad i Linköping. Den består av en långsmal byggnad, med ingång i mitten och med rum på vardera sidan. Den liknar på så sätt en parstuga, en klassisk hustyp bland etnologer och byggnadshistoriker, som var mycket vanlig på landsbygden under 1600-talet och fram till 1800-talets slut.
En gammal ryggåsstuga i nuvarande kv Ekollonet, vid Klostergatan. Foto Folke Fromholtz, Bild Linköping.
Undertecknads farfar, född 1894 i Vikingstad, levde sina första år i just en sådan ålderdomlig stuga. Han berättade på gamla dar om sina tidigaste minnen. Hans fyra systrar bodde i köket, medan han själv sov hos föräldrarna i stugan.
Som bostad omfattar parstugan en vardagsstuga, ett uppvärmt rum med plats för matlagning, arbete, sömn och vardagsbestyr. Den andra stugan, ibland kallad anderstugan, stod mestadels obebodd, men kunde användas vid festliga tillfällen. I mitten fanns förstugan, under äldsta tid ouppvärmd. Senare har en kammare avdelats i förstugan, ytterligare senare har denna kammare ombildats till kök. Det var just i ett sådant förstukök som min farfars systrar sov.
I Friluftsmuseet Gamla Linköping finns just en sådan parstuga, som flyttats från Östra Torp i Rystads socken, strax utanför Linköping. Detta hus är fortfarande omålat. Invändigt saknas innertak, det är en så kallad ryggåsstuga. Huset har dendrokronologiskt daterats till 1600-talet, timret till stugan fälldes vintern 1660-61.
Interiör från Östra Torpstugan i Valla friluftsmuseum.
Feststugan, anderstugan, har byggts till senare, 1702-03. Det betyder att huset alltså byggdes som en stuga med förstuga, en så kallad enkelstuga, och senare byggdes om till en parstuga. I anderstugan finns fina målningar, som gjordes till ett bröllop år 1706. Läs mer här.
Hustypen kallas även ryggåsstuga, vilket betyder att takåsarna är synliga. Östra Torpstugan har ett plant tak halvvägs till taknocken, ett s k tredingstak.
Idag är Tullstugan på Hunnebergsgatan 30 den enda bevarade parstugan i Linköping, och på så sätt en helt unik byggnad i stadsmiljön. Men hur typisk är den för Linköpings äldre bebyggelse? Vår inventering, liksom äldre foton och uppmätningar, visar att det har funnits många av den här typen av låga, rektangulära ryggåsstugor, t ex vid Djurgårdsgatan, Klostergatan och Tanneforsgatan.
Men parstugor av klassiskt etnologiskt snitt verkar däremot ha varit sällsynta. Och samtidigt visar sig många så kallade parstugor, som den från Östra Torp, ha en mer komplicerad byggnadshistoria än vad man vanligen antar. Ryggåsstugorna i stan har varit mycket mer varierade i sin utformning, och dessutom mindre till storleken än på landsbygden. Det framstår helt enkelt som att husen i stan redan från 1600-talet och framåt mer och mer kom att skilja sig från husen på landsbygden.
Göran Tagesson
