Onkel Adamsgården, Linköping
Det bevarade bostadshuset vid Hunnebergsgatan stod färdigt hösten 1795 med sina båda våningar. Genom att studera byggnadsteknik och datering med hjälp av dendrokronologisk analys har vi kunnat datera det exakt, och vet också vem som byggde huset.
Planlösningen är enkel. Varje våning omfattar fyra rum – tre rum och kök. Det är fråga om en tvåfacksbyggnad med två rum mot gatan och två rum mot gården. Vi brukar kalla den här formen av planlösningar för fyrdelad plan eller korsplan. Husplanen är genial, alla rummen har uppvärmning från spisar och kakelugnar som är kopplade till en murstock i husets mitt.
Uppmätning av Onkel Adamsgården, bottenvåning och övervåning, Nordiska museet 1929. Östergötlands museums arkiv. Obs att norr är nedåt i bilden.
I Onkel Adams testamente 1889 kallas rummen kök och sal mot gården, och förmak och doktorns rum mot gatan. Planlösningen ger alltså utrymme för både en sal som användes som finrum och matrum, ett förmak som mer fungerade som ett bekvämt rum för samvaro, ungefär som våra tiders vardagsrum, och så en sängkammare, som under Onkel Adams tid användes som doktorns eget rum. Onkel Adam, hans hustru Hedvig och hennes syster Adriana disponerade ju även bottenvåningen, och det var troligen där som de sov.
När huset byggdes av handelsbokhållaren Frisk fungerade ju husets båda våningar som två lägenheter. Hur rummen användes då vet vi förstås inte riktigt, men planlösningen visar ändå på lägenheter som omfattade både separat sovrum, förmak, sal och kök. Hyresgästerna vid 1800-talets början tillhörde stadens sociala mellanskikt. Här bodde en regementspistolsmed, en avskedaderyttmästare, en tullskrivareänka och en bryggareänka.
Förmaket i Onkel Adamsgården, ett av fyra bostadsrum i lägenheten på övervåningen.
Vi kan alltså anta att huset med sina två lägenheter var tämligen modernt för sin tid. Den här typen av hus med fyrrumsplan eller korsplan har varit ganska vanligt i Linköping vid samma tid. Tvärs över gatan finns ett hus på Hunnebergsgatan 27A med precis samma planlösning. Hustypen har sedan varit populär långt fram i tiden – även villor från det tidiga 1900-talet har samma planlösning.
Frågan är dock hur vanlig den här typen av bostäder var i Linköping vid 1700-talet slut? Och hur såg det ut på gården innan bostadshuset byggdes 1795?
- Göran Tagesson
