De två vikingatida båtgravarna som hittades vid Gamla Uppsala prästgård väckte stor uppmärksamhet. I ett antal filmer har du kunnat följa arbetet i fält som pågick under åtta intensiva veckor 2019. Nu sammanfattar arkeologerna Anton Seiler och Lena Beronius Jörpeland sina intryck av den unika utgrävningen.
– Det var väldigt spännande, det är otroligt sällan man undersöker obrända båtgravar från yngre järnåldern och nu skulle vi undersöka två stycken, så förväntningarna var höga, säger projektledare Anton Seiler.
Under sommaren och hösten 2018 pågick en arkeologisk undersökning vid den lilla prästgården i Gamla Uppsala, ett stenkast från de stora kungshögarna. Bland annat hittades en källare och en brunn från historisk tid och det var även då de två båtgravarna upptäcktes, dolda under senare kulturlager och husgrunder. Båtgrav 1 syntes tydligt som en båtformation i marken, markerad med större stenar på vissa ställen.
Den andra båtgraven hade skadats när källaren byggdes.
– I botten på källaren dök det upp båtnitar och två mörkfärgningar intill den stensatta väggen. När vi hittade båtnitarna började vi ana oråd så vi rensade upp ytan och såg att det var en stor rektangulär nedgrävning som källaren hade klippt av. Vi grävde ett litet provschakt längs med källarväggen och då hittade vi en doppsko till ett svärd. Det var då vi insåg att det är fullt möjligt att det är en till båtgrav, säger Lena Beronius Jörpeland, arkeolog och projektledare.
Tidigare fynd av båtgravar
Att hitta de båda gravarna precis här var inte helt överraskande eftersom båtgravar undersökts tidigare i området, cirka 20 meter från platsen. Dessutom finns flera mindre gravhögar norr om prästgården vilket gör att det kan röra sig om en del av ett större, sammanhängande gravfält. Men det är otroligt sällan som båtgravar grävts ut och upptäckten fick arkeologerna att jubla. Samtidigt krävde det ordentliga förberedelser.
– Vi visste från början att det är en komplicerad sak att undersöka obrända båtgravar och vi behövde ha en bra beredskap och en bra undersökningsstrategi. Det började snöa när vi hade upptäckt dessa spännande lämningar, eftersom det var sent på hösten. Det var verkligen inte optimalt att undersöka dem då, så vi tog en paus. Det gjorde att vi kunde komma tillbaka väl förberedda sommaren 2019 och fokusera bara på dem, eftersom allt annat runtom var utgrävt, säger Anton Seiler.
”Otroligt intensivt”
Båtgravarna fick vila skyddade under presenningar under vintern och en stor del av våren tills det äntligen var dags i juni att återuppta arbetet. Under åtta veckor sommaren 2019 arbetade cirka åtta personer i fält med att undersöka, fota, mäta in och dokumentera de båda båtgravarna och fynden. Det var stundtals trångt på den lilla ytan och dessutom fanns det en oro för att groparna skulle kunna rasa in, allt eftersom de blev djupare. Men projektledarna upprättade en säkerhetszon runt omkring respektive båtgrav så att folk inte skulle stå för nära kanterna och tält sattes upp för att skydda från sol och regn.
– Det var otroligt intensivt och logistiskt ibland lite knepigt. Vi skulle både undersöka båtgravarna, vara försiktiga med var vi gick och hålla koll på de olika stratigrafierna, men samtidigt också fånga det tredimensionella objektet. Vi tänkte 2D och jobbade i 3D, säger Lena Beronius Jörpeland.
Specialister och IT-arkeolog i fält
Ofta innehåller båtgravar från den här tidsperioden liknande typer av fynd som till exempel ben, trärester och ömtåliga föremål av metall som svärd, hästutrustning och sköldar. Flera av de naturvetenskapliga specialisterna involverades därför tidigt i arbetet och var med redan från början ute i fält.
– Vi hade minst en osteolog på plats hela tiden för att ta hand om benen. Vi hittade ganska många ömtåliga föremål vi inte själva kunde ta upp, för då hade de blivit förstörda, utan där fick vi hjälp av konservatorerna som kom ut och tog in allting som gipspreparat, säger Anton Seiler:
– I vanliga fall används grävmaskin ganska mycket, men i det här fallet hade vi det enbart för att ta upp en sten som var för stor för oss att ta hand om själva. Det var väldigt mycket handgrävning med små redskap, folk har en bild av arkeologer med penslar i handen och just i det här fallet blev det så.
En viktig del var IT-arkeologen Amanda Jeppssons arbete, hon fotade av allting i fält för 3D-skanning. Sammanlagt finns cirka 20 olika 3D-modeller som avspeglar olika skeden i gravarnas tillkomsthistoria. Resterna efter båtarna bestod huvudsakligen av sammanlagt cirka 1000 järnnitar, så det var viktigt att ha en bra strategi för att kunna mäta in allting noggrant och snabbt. Då var digitala inmätningar som sedan kan bearbetas tredimensionellt en bra lösning, säger Anton Seiler.
Båtgrav 2 överraskade alla
Båtgrav 2 visade sig ligga djupare än Båtgrav 1 under tjocka fyllnadslager och resterna av någon form av överbyggnad, som rasat ihop. Men det glädjande var att den var betydligt mer välbevarad än någon kunnat ana, trots att den var kapad i östra delen av källaren.
– Det var fantastiskt kul att kunna se träkonstruktionerna och lagren när vi kom ner till själva begravningen. Båtgrav 2 ”växte” under utgrävningen och blev både bredare, djupare och större än vi hade trott. Den låg kvar under alla de yngre störningarna och det var en ren och skär slump att de som en gång anlade källaren inte grävde ännu djupare, berättar Lena Beronius Jörpeland som säger att de inte själva har sett alla fynd i och med att de togs upp som preparat och grävs fram i konserveringsateljén.
Fler spännande resultat i år
Uppmärksamheten kring utgrävningen och båtgravarna blev enorm, även det internationella intresset var stort med en massiv mediebevakning. Samtidigt kunde man inte ha visningar på plats på grund av säkerhetsaspekten men då kunde Gamla Uppsala museum rycka in och ha information på museet för allmänheten. En mindre utställning visades även här efter fältarbetets slut. Både Anton och Lena vill också betona det stöd och goda samarbete man hade genom hela undersökningen med uppdragsgivaren Svenska kyrkan och länsstyrelsen.
– Vi är väldigt glada för all uppmärksamhet och kommer att fortsätta presentera våra spännande resultat här i bloggen allt eftersom analysarbetet fortsätter, säger Anton Seiler.
Vad hittade vi i gravarna? Vilka begravdes här? Var fick de med sig på sin sista färd? Vad kan fynden berätta? Missa inte kommande blogginlägg!
