Näverbiten med bemålning.

Det är varmt i Åkroken. Luften står still och kortbyxorna åker på. Plötsligt blir det populärt att vattensålla, vilket annars brukar anses som rätt segt. Överhuvudtaget går arbetet lite långsammare. Nere i gropen där vi är fläktar det inte alls och det finns nästan ingen skugga. Man får konstig solbränna – bruna armar och nacke samt en liten ellipsformad strimma längs ned på ryggen, där tröjan åker upp när man hukar sig eller böjer sig framåt, vilket vi gör ungefär hela tiden. Man kommer att bli utskrattad om man vågar sig till en badstrand. Men, det är faktiskt rätt oväsentligt när man får undersöka en plats som den här!

Jag hade tänkte skriva enbart om flätverk idag, men nu på morgonen kom det upp ett, ja, man får nästan säga ett unikt fynd i Sverige. Eller som Mathias sa: ”De står inte som spön i backen direkt”. Vad är det då? Jo, en utskuren bit näver som är bemålad! Med färg kvar! Det är känt från framför allt Novgorod att man har skrivit på näver, ristat in meddelanden av olika slag. Men att nävret är så fint bevarat och att färgen finns kvar är som sagt väldigt ovanligt. Mönstret är ett vackert flätmönster, intill finns röda ränder med jämna mellanrum. Det är också ett inristat rutmönster som verkar finnas över hela ytan.

Vi har haft midsommarlunch också… Tomas tar för sig

Detta kan vi förstås vara mycket nöjda med, men det är inte utan att man sneglar på fynden från Novgorod och önskar att vi kommer att hitta ett skrivet brev även här. Näverbreven verkar ha skrivits av alla möjliga olika människor i de mest skilda syften.

Läs- och skrivkunnigheten verkar ha varit utbredd. 1030 införde Jaroslav den vise (som för övrigt var gift med Olof Skötkonungs dotter storfurstinnan Ingegerd) de första skolorna där man troligen lärde ut skrivkonsten. Språket var kyrkoslaviska.

Näverbreven behandlar högt och lågt, t.ex. ”Från Boris till Nastasia. När det här brevet kommer fram, så skicka mig en man på en häst, för jag har mycket att göra här. Och skicka skjortan, jag glömde skjortan.”

Eller mer känslosamma som:”Jag har sänt till dig tre gånger. Vad ont har du mot mig, eftersom du inte kom till mig den här veckan? Jag har då uppfört mig inför dig som inför en bror! Jag har väl inte sårat dig med det jag sände? Men jag inser att du inte har mig kär. Om du hållit mig kär, så hade du slitit dig loss från (folks) ögon och kommit … Skriv mig om …Om jag har sårat dig genom mitt oförstånd och om du börjar att göra narr av mig, så vill Gud och min eländighet döma (dig).”

Och hjärtskärande som:”Hälsningar från Fovronja till Feliks med tårar. Min styvson har slagit mig och jagat mig från gården. Vill du att jag skall åka till staden? Eller kom själv hit. Jag är sönderslagen.”

Jag tror att det räcker så här… flätverken kommer nästa gång!