Peter Berg gräver i lergolv intill vägen
De kraftiga stockarna är rester efter ett bodgolv, ungefär där pallen är, i den riktningen har vägen gått.

En stor charm med att undersöka medeltida stadslämningar är att det av naturliga skäl finns mycket bevarat. För en annan som har tillbringat sin arkeologiska gärning med att undersöka förhistoriska (alltså fram till ca 1100 e.Kr.) lämningar på landsbygden är detta mycket intressant. T.ex. kan vi här se hela tomter och strukturer. Genom området har en av Nyköpings större gator gått. Där har den gått i flera århundraden, åtminstone från 1200-talet till 1500-talet. Kanske kan vi följa den längre tillbaks i tiden också, det får vi se längre fram. Utifrån vägen strålar sedan tomterna ut, med en ganska fin regelbundenhet. De är ca 8-10 meter breda. Husen ligger med gavlarna mycket nära gatan. Ibland verkar det finnaas som en liten trottoar intill, mellan hus och gata. Vi har sett spår efter att man har byggt svalgångar, dvs. uppbyggda balkonger. Dessa har på ett par ställen legat ut mot gatan på båda sidorna av gatan. Omkring 1400 anläggs ett torg i norra delen av schaktet och inför detta avhyses och rivs ett antal tomter. Torget läggs i anslutning till gatan. Husen, vare sig de är ensamliggande eller om det är huslängor är byggda av trä och gatorna är träklädda. Sten användes bara i ugnar spisar och ibland som syllstenar och stöd i byggnaderna.

Arbete med vägområdet. Ann-Marie Hållans Senholm arbetar

Helt klart är att man bott och levt mycket tätt inpå varandra. Privatlivet har man i möjligaste mån fått föra inne i bostadshusen.

Södermanlands länsmuseum och Riksantikvarieämbetet utför just nu en lite förundersökning öster om den yta vi gräver nu. Den har visat att stranden har legat mycket närmare ä vad i alla fall jag har trott. Vissa av tomterna ligger nästan helt nere vid strandkanten. I de små schakt som har tagits upp kan man se rester av trökonstruktioner nere vid vattnet, är det månne bryggrester?

Lena Beronius Jörpeland och Tina Mathiesen arbetar nere i förundersökningsschaktet

Under en gränd som går fram till gatan har vi också kunnat se spår efter en avloppsränna. Den har använts för att leda skräp och slafs bort från gatorna. Detta är intressant för att det motsäger den vanliga schablonbilden av medeltiden som smutsig och att folk hällde ut avfall och avföring helt utan kontroll. Systen med avfallsrännor har tidigare hittats i Visby och i Söderköping, men har troligen varit mer utbrett än vad man tidigare trott.

Vi har också kunnat se rester efter hus för djurhållning och rester efter hantverk av olika slag.

På det hela taget är den bild man får av det tidiga Nyköping bilden av en tätt bebyggd stad, där människor levt tätt på varandra, med allt det kan betyda av grannfejder och vänskap, samarbete och fiendskap, lek och arbete. Fisket måste ha varit viktigt, vi hittar mängder av fiskben förstås.

Ja jösses, det finns mängder av upptäckter att göra i materialet. Mycket information kommer att komma fram efter hand ju mer vi undersöker och får ihop olika strukurer.