Kan en tysk handelsman ha besökt gården i Norrtil under 1300-talet och lämnat över en kanna med vitt Rhenvin som gåva? Tre små keramikskärvor gör i alla fall ett sådant scenario möjligt.
Åtminstone två av skärvorna har hört till en och samma kanna. Tumningen av foten visar att den är tillverkad i Rhenlandet, liknande gjordes även i Nordtyskland.
Enligt vår keramikexpert Mathias Bäck var inte dessa kannor någon vanlig handelsvara. Genom att räkna skärvor från bland annat tomter i det medeltida Nyköping, och se hur dessa är fördelade på tid, har han kunnat konstatera att en ny kanna dök upp vart fjärde till vart sjunde år.
Kannorna var inte dyra i sin samtid – möjligen låg exklusiviteten i att de var relativt ovanliga. Troligtvis har de kommit till Sverige via kontakter. Mathias Bäck målar upp hur det kan ha gått till.
– Enligt Magnus Erikssons stadslag skulle varje handelsman som besökte en stad ha en värd som ansvarade för honom och som han fick bo hos. Det är möjligt att en kanna med tyskt vin var en välkommen gåva vid sådana tillfällen.
De tyska kannorna påträffas också på landsbygden. Mathias Bäck tror att de ibland har hamnat på krogar i städerna, där en bonde kan ha fått syn på ett exemplar och sedan bytt till sig eller köpt den.
