Lotta Stenqvist undersöker kokgropen.

Ugnsbakade läckerheter hör inte bara dagens kök till. Även i det forntida Norrtil serverades mat som tillagats i ugn. Åtminstone en tidig typ av sådan – nämligen en kokgrop. Just nu håller arkeologen Lotta Stenqvist på att undersöka en forntida matlagningsstation.

– Det ligger tre anläggningar på rad; en kokgrop, en grop och en härd, berättar Lotta.

Matlagningsstationen; en kokgrop, en grop och en härd.

Från härden hämtades heta stenar eller glödande kol som sedan rakades ned i kokgropen. Därefter lades exempelvis fisk ner i den varma gropen. Den kunde vara inpackad i örter eller lera, för att inte bli sönderkokt.

– Sist av allt förslöts gropen med grästorvor eller jord så att ingen luft kom in. Sedan fick alltsammans ligga och pyra. Jag har själv tillagat fisk så, på tio heta stenar i en kokgrop. Det tog ungefär en timme innan den var klar, säger Lotta.

I kokgropar kan det finnas spår kvar efter örterna och leran, i form av strån och bränd lera.

Förutom kokgrop och härd, så fanns det ytterligare en grop i matlagningsstationen. För att få reda på mer om de tre anläggningarna har jordprov tagits, som vår arkeobotaniker Jens Heimdahl ska undersöka. Kanske hittar han spår efter det som tillagats i Norrtil, till exempel säd, ärtor, fiskben och fiskfjäll. Vi återkommer med menyn när analysen är klar!

Arkeobotanikern Jens Heimdahl sorterar jordprover med arkeologen Lotta Stenqvist.