För ett tag sedan fick vi tillbaka några av föremålen vi skickat in på konservering. Denna första laddning består av 20 silvermynt fördelat på följande regenter; Erik av Pommern (1st), Hans/Johan II (1st), Johan III (10st), Sigismund (1st), Kristina (1st), Karl IX (1st), Karl XI (1st), Karl XII (1st), Fredrik I (1st). Vidare framkom ytterligare två silvermynt, med otydliga präglingar, som troligen är från 16–1700-talet. Flertalet av mynten framkom inom Vaksala 299, som i norr angränsar till en bytomt (Vaksala 317). Mynt fascinerar och alla har en egen historia att berätta. Här nedan följer en kortare presentation om de tio mynt som präglades under Johan III:s tid (1568–1592).
Johan den III:s regenttid var turbulent och befolkningen får genomleva de största myntförsämringarna och inflationerna i vårt lands historia. Inflationen var som störst åren 1574 och 1592. Silverhalten var ibland så låg att mynten vitkokades för att de skulle få en silverglänsande yta. Ett av mynten från Fyrislund är från året 1592, de övriga är från år med något lägre inflation.
Fyra av mynten påträffades inom ett avgränsat område i undersökningsområdets sydvästra del, dvs. långt från bytomten i norr. Det fanns inga samtida lämningar i området som kunde förklara varför de påträffades just där. Kanske har en bonde tappat sin börs när han jobbat på fältet. Frågan man direkt ställer sig är om bonden blev ruinerad i och med förlusten? Lugn, ingen blev ruinerad, men det måste ändå ha varit förargligt att tappa två öre. År 1570 betalades ett dagsverke med 8 öre. En tunna med sill (drygt 125 liter) kostade 8–11 mark (1 mark=8 öre).
Nästan alla metallfynd från undersökningen påträffades med metalldetektor. Vi har som metod att avbana matjorden i skikt, samtidigt som vi metalldetekterar. Sedan tidigare undersökningar vet vi att de flesta metallfynd (i åkermark) finns i matjorden och inte i underliggande kontexter. Matjordslagret inom en fornlämning är därmed en viktig kunskapsbärande del.
