I Fyrislund har vi påbörjat undersökningen av en grupp med anläggningar som kan beskrivas som varmluftsugnar.
Denna typ av konstruktion har haft olika utseende och konstruktionstyp under förhistorien, men här i Fyrislund verkar man först ha anlagt en grop i den lerbundna marken. Kring gropen har man därefter rest ett nät av ihopflätade vidjor i en kupolform. Vidjenätet har därefter täckts med lera så att en lerkupol slutligen täckt gropen med undantag för en öppning på långsidan.
I gropen har man därefter anlagt en eld och försiktigt värmt upp och bränt kupolens lera så att den bildat en sammanhängande stabil lerkupol. Därefter har man troligen använt ugnen genom att försiktigt elda upp den till temperatur, raka ut en del av sot och träkol för att därefter placera sin matvara i ugnen och täppa till öppningen. Ugnen bör ha kunnat hålla en temperatur om flera hundra grader i flera timmar efter upphettning.
Ugnen verkar bland annat ha använts för att torka eller rosta säd. Redan vid förundersökningen förra året kunde konstateras att man arbetat med skalkorn och brödvete i en av ugnarna under den senare delen av förromersk järnålder. Tre förslag på användning är att man före malning torkat säden i ugnen alternativt rostat säden innan användning vid exempelvis öltillverkning eller sett till förekomsten av brödvete ha bakat bröd. Det är mycket troligt att alla dessa aktiviteter kan ha bedrivits och att ugnen har varit en central del av ett hushålls matlagning och vid vissa tillfällen kanske än viktigare, öltillverkning.
