På 1600-talet hade så gott som varje välbärgat hushåll i Jönköping en egen kålgård. Där odlades det köksväxter för husbehov och möjligen även för försäljning. I Kålgårdarna fanns då inte mindre än 265 kålgårdtomter som enbart användes för odling och fodertäkt.
I samband med att Jönköpings stadsbebyggelse flyttades österut efter en stor brand i början av 1600-talet fick även kålgårdarna en ny placering, i ett fuktigt område som tidigare använts som ängsmark. År 1696 karterades de nyanlagda kålgårdarna för första gången. På kartan finns hela 265 kålgårdstomter. Tomternas storlekar har varierat. De mindre har varit ett par kappeland (1 kappeland 154 kvadratmeter) medan de allra största har varit betydligt större, mer än ett tunnland (5000 kvadratmeter).
I en samtida kålgårdslängd finns en förteckning av tomternas ägare samt hur stor avgift de betalade till staden för sin odlingstomt. Bland ägarna är den största gruppen köpmän och hantverkare, som exempelvis grytgjutare, hattmakare, fällberedare och många andra. Även präster och tjänstemän vid Göta hovrätt och militärer återfinns i kålgårdslängden. En stor del av tomterna ägdes också av änkor till män i dessa yrkesgrupper.
Välgödslade odlingsbäddar
De senaste åren har det utförts ett par arkeologiska undersökningar vid Slottsgatan i stadsdelen Kålgården. Resultaten visar att kålgårdstomterna började anläggas redan i slutet på 1620-talet, då stora mängder ris, störar, sand och jord lades ut för att göra marken odlingsbar. Därefter har odlingsjorden förts på. Den har sedan gödslats med hushållsavfall, stalldynga och latrin, som troligen samlats ihop på ägarnas stadsgårdstomter och sedan körts ut till kålgårdstomten. Odlingarna har varit välgödslade, när de undersöktes var odlingsjorden från 1600- och 1700-talen upp till hela 1,80 meter tjock.
Kålgårdstomterna har hägnats in med enkla gärdesgårdar i trä och för vattenförsörjningen fanns på en tomt en träskodd brunn medan de andra haft trätunnor. Vid en av utgrävningarna fanns också rektangulära odlingsbäddar bevarade, som var cirka 1,20 meter breda och cirka sex meter långa vilket motsvarar 2 respektive 10 alnar.
Sommargyllen, basilika och kardemumma
Från en av undersökningarna har 32 jordprover analyserats från lager som har daterats till perioden 1630-1700. Bland de växter som har odlats i kålgårdarna kan kål, kålrot, rova och sommargyllen nämnas. Dessa var vanliga grödor under perioden och kan sägas vara basvaror i matlagningen. Fördelen med flera av dem är dessutom att de går att lagra i ett kallt utrymme under vinterhalvåret.
Genom analysen identifierades också rester efter kryddväxter som basilika, citronmeliss, koriander och kungsmynta, kryddväxter som har använts som smaksättare i matlagningen. I materialet finns även bärrester. Bären har troligen inte har odlats på plats utan som kommer från den latrin, som har tillförts odlingarna som gödning. Bland bärfynden kan smultron, enbär, pors och björnbär nämnas. Från samma typ av gödning kommer säkerligen även fynden av kardemumma, fikon och russin, som får betraktas som mer exklusiva och importerade smaksättare.
Lusthus och handelsträdgårdar
Under 1700-talets andra hälft, började borgarna omvandla tomterna som gav dem mer en karaktär av lustträdgårdar och även om de fortsatt användes för nyttoodling så var de också en plats för avkoppling och umgänge.
Under 1800-talet byggdes sedan stadsdelen sedan ut med permanenta bostäder, handelsträdgårdar och småindustrier. I dag finns här en till stora delar modern stadsbebyggelse, där inte mycket minner om stadsdelen Kålgårdarnas historia.
Läsa mera:
Haltiner Nordström, S. 2018. Odlingar i 1600-tals staden. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2018:30.
Haltiner Nordström, S. 2019. Kålgårdar i Jönköpings utkant. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2019:45.
Heimdahl, J. 2019. Makroskopisk analys av jordprover från kv Domherren 23, RAÄ 50:1, Jönköping. I Haltiner Nordström, S. 2019. Kålgårdar i Jönköpings utkant. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2019:45.
Stibéus, M. 2014. Slaktarens kaj, apotekarens trädgård och fällberedarens kaj. Arkeologi på tre gårdar i 1600- och 1700-talens Jönköping. Linköping.
Åsgrim Berlin, A. 2011. Kålgårdarna – stadens köksträdgård. Jönköping.
