Det var först under 1700- och 1800-talen som socker blev en mer vanlig ingrediens i matlagningen. Under medeltiden var socker både ovanligt och exklusivt. I södra Europa fanns dock en tidig sockerproduktion redan på 600- och 700-talen. Kunskapen om sockertillverkning hade kommit dit med muslimerna, men det skulle dröja flera sekel innan detta spreds vidare i det kristna Europa.

Den första kända uppgiften om att socker använts i Sverige är från 1384. Från detta år finns det en uppgift om att socker köpts in, i samband med lagmannen Birger Perssons begravning i Uppsala domkyrka. Till hans gravöl införskaffades en mängd exklusiva matvaror, drycker och kryddor. Bland dessa nämns alltså socker men även andra ovanliga kryddor som saffran, kummin, ingefära, kanel och peppar. Dessutom införskaffades rött vin från Frankrike och vitt vin från Rhenområdet. Birger Persson var en av rikets mäktigaste och rikaste personer vid denna tid. Så lyxen att inhandla socker och andra exklusiva matvaror och drycker var verkligen inget för gemene man.

Biodling i en senmedeltida version av Taccuino Sanitatis, som ursprungligen var en äldre arabisk bok om medicin. Wikimedia Commons.

Det var i stället honungen som var det absolut vanligaste sötningsmedlet under medeltiden i Sverige. Det är omöjligt att uppskatta hur mycket honung som producerades men från senmedeltiden och 1500-talet finns det uppgifter som tyder på att honung var en både vanlig och viktig produkt. Honungen användes både som sötningsmedel i matlagning och vid framställning av mjöd. Möjligen tillsattes även honung vid tillverkning av körsbärsvin, för att underlätta jäsningen. Bina producerade även vax, som bland annat användes vid tillverkning av ljus och sigill.

Det finns uppgifter om medeltida biskötsel från landets södra landskap, från Skåne i söder till Västergötland och Södermanland i norr. Norr om dessa landskap är uppgifterna om biskötsel få. Under medeltiden fanns det fortfarande gott om vildbin i skogarna. I ihåliga trädstammar skördades både honung och vax. På sina gårdar hade bönderna sina bin i ihåliga stockar och från 1500-talet finns det uppgifter om att de hade tre bistockar per hushåll.

Bikupan av halm verkar ha introducerats i Sverige först efter medeltidens slut. På torpet Östantorp i södra Östergötland hade man bikuporna direkt utanför dörren. Framför biodlingen hade torparna ett kålland. Foto: August Christian Hultgren, kring år 1900. Östergötlands museum.

Parallellt med den inhemska honungsproduktionen tog importen av rörsocker fart under tidig modern tid. Det var först på 1800-talet som sockerbetor började odlas i Sverige och en helt inhemsk produktion av socker tog sin början.

Lästips:

Alstad, T. 2016. Socker hos biskop Brask och andra under senmedeltiden i Sydsverige. (red) Bonnow, M. m fl. Biskop Brasks måltider. Svensk mat mellan medeltid och renässans. Linköping.

Harrison, D. 2002. Jarlens sekel. En berättelse om 1200-talets Sverige. Stockholm.

Myrdal, J. 2000. Jordbruket under feodalismen 1000-1700. Stockholm.

EU logotyp jordbruksfonden färg