På prästgårdstomten i Östra Eneby händer det grejer. Sedan ett par veckor tillbaka undersöker vi medeltida och tidigmoderna husgrunder, brunnar, vattenhål och lämningar efter prästgårdens trädgårdsodlingar.

På områdets högsta punkt, med kyrkan inom synhåll, undersöker vi just nu flera husgrunder, en källare, brunnar. Till vänster i bild syns grunderna efter en medeltida enkelstuga, till höger en parstuga från 1500-talet och längs ner i bild en källare från samma tid. På gårdsplanen mellan byggnaderna finns en stensatt brunn. Foto: Filip Palm, Arkeologerna.
Cajsa Nors och Filip Palm undersöker prästgårdens medeltida bostadshus. I bakgrunden skymtar tornet på Östra Enebys medeltida kyrka. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

Den äldsta byggnaden som vi undersöker just nu är en så kallad enkelstuga, med ett rum (stuga) och en förstuga. Husgrunden verkar vara från 1200- eller 1300-talet, ett århundrade när den första kända prästen i Eneby var en man vid namn Hemming. Enkelstugan tolkar vi som prästgården bostadshus. Det har tagits ur bruk vid medeltidens slut och har då ersatts av en parstuga, en byggnad med två rum med en förstuga mellan dessa. Byggnaden har varit stor, drygt 100 kvadratmeter.

Tamara Gomez Kobayashi och Sara Saleh undersöker ett eldstadsfundament och trägolv i parstugans förstuga. Foto: Karin Lindeblad, Arkeologerna.

I vinkel mot parstugan undersöker vi just nu en stenmurad källare, som hushållet i prästgården har använts till förvaring av mat och dryck. Källaren har brunnit och under brandlagret i källarens botten finns ett kullerstensgolv. I det brända lagret hittade vi ett mynt igår, som verkar vara från Johan III:s regeringstid, det vill säga slutet av 1500-talet.

Prästgårdens rymliga matkällare med metertjocka väggar, som har burit en timmerbyggnad i två våningar. Över stengolvet fanns ett betonggolv från 1900-talet. Foto: Filip Palm, Arkeologerna.

Direkt öster om parstugan har det funnits en stor trädgård med fruktträdgård och bärbuskar.  Bortom den har gårdens smedja legat, i ett avskilt läge som var vanligt för eldfängda verksamheter. Just nu undersöker vi smedjan och några andra mindre byggnader som kan ha fungera som kokhus, brygghus eller liknande.

Prästgårdens sista mangårdsbyggnad revs på 1990-talet i samband med att E4:an byggdes. Foto: Norrköpings stadsmuseum.

Just nu verkar det som att prästgården ha anlagts på 1200- eller 1300-talet men vi får se vad som döljer sig under de husgrunder som vi jobbar med nu. Vi återkommer med mer exakta dateringar och det fina fyndmaterialet. Håll utkik!