Persedelvård – tvättmaskinen och torktumlaren i källaren på Roxengatan 7 i Linköping går idag på högvarv. Varseljackor, regnställ, stövlar, etc tvättas och hängs undan inför kommande fältsäsong…

Intrasis är ett GIS-program för att hantera och strukturera arkeologisk dokumentation och fältdata. Just nu går Ann, Andreas och Sara en kurs för att lära sig programmet inför kommande registreringsarbeten.

Det känns lite märkligt att plötsligt träffa varandra i ”civila kläder” istället för varselkläder. På något sätt blir det ett nytt förstaintryck av en människa som man redan har en väl utvecklad relation till.

Gårdagens seminarium i Uppsala var en intensiv och social tillställning där kollegor delade med sig av uppfattningar om den tidigneolitiska perioden (4000 – 3500 f Kr) i Mälardalsregionen. Tidsmässiga, geografiska och kulturella gränsområden…, typ!

The hammer stones come in different sizes.
Fyndregistreringen är i full gång. Ett tillfälle att återstifta bekantskapen med de föremål som hittades under grävsäsongen. Bilden visar en mycket liten knacksten i sandsten. Den väger endast 16 gram och hittades i februari i år på Verkstadsvägen.

Fyndregistreringen är nu i full gång. Här ger sig Göran i kast med stenmaterialet från undersökningen av Verkstadsvägen. Full koncentration kräves.

Nu registreras ”massmaterialen” av sten, ben/horn och slagg.
På bilden syns ett ugnsfragment. Förmodlingen är det en del till överbyggnaden, eller hättan, till en gjuterihärd från 1300-talet. Tittar man riktigt noga så syns metallrester i form av kopparlegering, den gröna pricken till höger.

Från västra sidan om järnvägen finns flera smidesskållor. Det är den slaggansamling som bildas i botten på en smidesässja.

Fynd nummer 1604: en horntagg från kronhjort vilken kan ha använts som tryckstock, eller punsch, vid bearbetning av exempelvis flinta. Som ni ser så finns det märken på ”insidan” av det böjda hornet. Detta finns på flera av våra horntaggar men vi är osäkra på varför. Kan det vara surrningsspår för att fästa föremålet på ett längre skaft eller har ni andra förslag?

Vissa föremål fäster man sig vid lite mer än andra, här en vildsvinstand som har fått en spatelliknande form. Två av de fyra sidorna är ”tillhyvlade” medan de andra två är mjukt avrundade. Liknande föremål har hittats vid Alvastra pålbyggnad där de kallats för ”skedar” (Browall 2011).

Stenteknologi – en liten front från en mikrospånskärna i kvartsit som avslutningsvis har ”bippats”!
Signifikanta föremål som det här fyndet dyker upp under registreringsarbetet. Den ingår i stenmaterialet från Verkstadsvägen, norr om strömmen, och visar att små kvartsitspån tillverkats från denna bit vilka sedan använts som skärande eggar i exempelvis benspetsar.

Jan Storå från Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Sthlm univ, var på besök igår. Han visade preliminära resultat från analysen av benmaterialet från Verkstadsvägen. Intresset ligger inte bara i att definiera djurarter utan också att utveckla metoder för att i materialet identifiera vilka ben som kan knytas till äldre stenålder och vilka som är yngre. En stor mängd ”splinters” i det ganska fragmenterade benmaterialet öppnar upp för studier kring benhantverk. Bilden visar ett tydligt snittspår på en ca 1,5 cm lång förmodad kota. Notera att det vid skärögonblicket bröts av en flisa kvarts som ännu sitter kvar i spåret.

Blåsigt vid Varamon! Idag var vi i Motala. Fredrik och Peter hade en avstämning med boduthyrarna på Lambertssons och Göran höll ett föredrag för Föreningen Aktiva Seniorer.

Förrådet i Linköping har förvandlats till en experimentverkstad där Sara, Peter och Fredrik försöker förstå det mesolitiska benhantverkets principer. Hur spjälkas bäst ett mellanfotsben från en älg? Provet med en mjuk träklubba och ett spån av Kristianstadflinta gav ett bra resultat och bitar att arbeta vidare med.

Arbetet i benverkstaden fortsätter. Med en stabil städsten och en lämplig knacksten, alternativt en större kvartskärna, formas förämnen som ska bli ljusterspetsar av de mellanfotsben från älg som spjälkades igår. Nicklas passar samtidigt på att skrapa till en ”petare” med hjälp av ett flintspån.

550 benartefakter från 2010 och 2011 års fältsäsonger. Efter en första sortering så fördelar sig materialet på följande kategorier.

Vi byter vatten i påsarna som innehåller ben- och hornföremål. Det ger oss möjligheten att också sortera bland föremålskategorierna samt återstifta bekantskapen med finfynd som den här pilspetsen.

Här är en bild på en vildsvinstandspärla som Pia hittade i somras.

Peter registrerar flintmaterialet från Verkstadsvägen och hittar den här skifferspetsen med rombiskt tvärsnitt. Tänk att vi har missat den!

Peter gör fler fynd, eller ska vi kalla det för ”återfynd”? Det här är en så kallad skevpilspets i Sydskandinavisk flinta som hittades i en större kokgrop (A8015) från Verkstadsvägen. Den kan knytas till den mesolitiska fasen Kongemose, dvs cirka 6000-5200 f Kr.