Ännu en fältvecka till ända…
och med den avslutade vi också arbetet med gyttjelagren på Strandvägen. Här är några av de absolut sista fynden därifrån. Två ljusterfragment (varav en något mer fintandad, typ ”brödsåg”), tångedelen av ett ljuster ligger längst ner och ett slipat skenben från stort hov- eller klövdjur syns till vänster.
Nästa vecka fortsätter vi att gräva intill graven mellan järnvägen och RV 50.
Håll då utkik efter ”Arkeologi vid Motala ström, del 9”.
Myntfynd
Häromdagen hittade Sara ett mynt i sin ruta, efter lite rengöring kunde vi se initialerna C(HRISTINA) R(Egina) S(VECIAE) på ena sidan och präglingsåret 1636 samt Vasakärven på den andra sidan. Det är alltså ett 1/4 öre från Drottning Kristinas regeringstid.
Andreas och Veronica berättar för en åk 4 klass från Vätternskolan om vårt gravfynd. Det är den sista skolvisningen för den här fältsäsongen. Sammanlagt har drygt 300 skolelever besökt oss i år.
Veronica, Andreas, Anders och Gustav lämnar idag undersökningen vid Motala ström och går mot nya arkeologiska äventyr. Vi tackar dem för goda insatser under fältsäsongen och önskar dem lycka till framöver.
Vi medelålders arkeologer konstaterar också att den yngre generationen tycks ha upptäckt Stefan Andersson…
Idag trillade den här lilla sandstenen in bland fynden i sållet. Det är en sländtrissa vilken använts som stabilisator vid tvinning av tråd. Notera att trissan har dekorerats med fyra små gropar.
Datering?
Tja, med tanke på var vi befinner oss så känns medeltid som en rimlig gissning. Eller…?
Andrey: Here is another photo of the spinning whorl. Notice the three (four?) small cavities on the convex side. We think this spinning whorl dates to the Middle Ages (1200-1300 AD).
Med anledning av kungar och mynt.
I början av säsongen hittade Andreas det här kopparmyntet, ½ öre från 1627. Notera att det till höger finns ett A över Vasakärven, dvs Gustav II Adolf. Myntet kallas för ”klipping” då långa metalltenar först präglades för att sedan klippas ner i mindre bitar. Detta kanske också förklarar varför stämplarna på det här myntet sitter så snett.
Grav #002
Vi har hittat ännu en mesolitisk grav väster om järnvägen. Individen var placerad i sittande hocker-ställning, det vill säga med knäna uppdragna mot bröstet, och fick en pilspets i flinta med sig som gravgåva.
Nu när den nya järnvägsbron över Motala ström är klar så rivs den tillfälliga arbetsbron som består av drygt 350 granar från trakterna kring Mjölby vilka drivits ner med pålkran i strömmens botten.
Två ”finfynd”
På förmiddagen hittade Ann en mycket sällsynt hantagskärna i kvartsit (t v). För ett tag sedan sållade Andreas fram en lika fin hantagskärna i ultramylonit (t h). Från båda dessa har man tryckt ut mindre spån – mikrospån – vilka utgjort eggen i olika former av benspetsar.
Finfynd, eller vad säger ni stenexperter där ute?
Foto: P Zetterlund
Två ”fulfynd”
Under dagen hittade Ann en synnerligen vittrad liten yxa av grönsten. Möjligen kan ni skönja att det fortfarande finns kvar en liten polerad yta. Nedanför yxan ligger ytterligare ett kraftigt vittrat redskap. En skifferkniv som Sara fann för ett tag sedan. Vi har hittat flera sådana knivar nu.
En intressant iakttagelse är hur vi i det dagliga talet vid sållet har behov av att tala om fina och fula fynd. En subjektiv värdering som egentligen inte säger någonting alls om vare sig tingen eller det förflutna utan kanske mer om oss själva.
Three’s a Crowd!
Den här veckan har vi undersökt ”Grav 003” – en grav från äldre stenåldern. Graven innehöll en sensationell gravgåva. Den gravlagde har fått med sig en med kvarts eneggad benspets i graven. Läs mer om detta på vår blogg där det också finns detaljbilder på fyndet.
The excavation of Grave 003 at the Motala site shows a sensational find of flakes of quartz that have been parts of a slotted bone point. You’ll find more photos on our blog.
Potpurri
Gravarna är utgrävda. Projektledaren har åkt på älgjakt. Hösten är här.
Plötsligt är vi bara två kvar i schaktet. Men kulturlagret låter oss inte tappa sugen för det, eller vad säger ni om de senaste dagarnas fynd.
Från vänster: järnslagg (katten bland…), tre knackstenar, avslag i kvartsit, handtagskärna i kvartsit, rödpatinerad flintavslag, del av polerat benföremål, mikrospån i kambrisk flinta och kvartsit samt, nederst i bild, tre grönstensyxor.
Nu tar vi helg och laddar inför sista fältvecka för i år.
Kulturarvsprocesser
Vi märker hur stenåldersboplatsen vid Motala ström sakta men säkert blir en del av det kollektiva medvetandet i Motala. Föreställningarna om platsen och dess förflutna börjar allt mer leva sina egna liv och används utifrån varje enskild persons intressen.
Med dagens Östgöta Correspondenten följde annonsbilagan ”I Motala”. I den inledande texten talar kommunalrådet Camilla Egberth och oppositionsrådet Åke Lust om Motala som ”boplatsen” där människor bott sedan ”stenåldern”. Visst, detta är fakta men det är också en ny berättelse om staden som håller på att ta sin form hos dem som bor i Motala.
Jonas Bergmans föredrag ikväll berörde såväl ”det stora” som ”det lilla”. Det vill säga allt från Östersjöns förstadier och Strömmens bildande till pollen- och parasitanalyser. ”Paleoparasitologi” kan bidra till en förståelse om såväl föda och djurhållning som människornas generella hälsotillstånd under stenåldern. Fortsatta analyser av prover från boplatsen från Strandvägen får avslöja om människorna som levde där för 7000 år sedan hade piskmask och huruvida detta var något de fick lida för.
To be continued…
Hösten biter sig fast och 2012-års fältsäsong är snart till ända. Idag gräver vi de sista två kvadratmetrarna som ligger inom årets beting för undersökningsområdet VOJV – väster om järnvägen.