De många påsarna med fynd lastas nu på pickupen för vidare transport till kontoret på Roxengatan 7 i Linköping.
Slutfinish
Om två veckor ska de första tågen rulla på den nya bron över Motala ström…
Första tiden efter årets fältarbetet ägnar vi åt att kvalitetssäkra säsongens digitala inmätningar samt registrera alla anläggningar, det vill säga gropar, stolphål, härdar, gravar, etc… Parallellt med det jobbet fortsätter fyndregistreringen sorterat på olika material såsom kvarts, flinta, ben osv. Igår passerade vi 10 000 fyndposter. Det är fortfarande bara en mindre del av hela materialet som samlats in sedan 2010.
Metallhantverk
Fyndmaterialet som vi arbetar med består inte bara av kvarts, flinta, ben och horn. Under sommaren har Andreas Svensson registrerat slagg och andra föremål från Verkstadsvägen som kopplas till metallhantverk.
Glöm inte kvällens föreläsning med Lars Larsson på biblioteket i Motala. Vi ses kl 18.00.
Publikrekord när Lars Larsson höll sitt föredrag ikväll. Han jämförde bland annat ornamentiken från de ben- och hornföremål som vi hittat med fynd från andra områden och visade på såväl likheter som regionala skillnader. Lars betonade också boplatskomplexet vid Motala ström som en viktig skärningspunkt i äldre stenålderns samhälle.
Ljushuvuden 
”Här där Motala ligger idag bodde det människor redan för 8000 år sedan. Och många av dem livnärde sig säkert på fiske. Den slutsatsen har i alla fall ett ljushuvud till arkeolog kunnat dra efter att ha hittat flera ljusterspetsar här i Motala trakten…”
Helge Skoog i gårdagens TV4 program ”Halv åtta hos mig”.
Årets viktigaste tävling är nu avgjord och vi säger, GRATTIS Veronica!!!
I början av säsongen undersökte vi en smedja på Strandvägen 3 (läs Gustavs blogginlägg: http://
Nu har vi undersökt Grav 004.
Graven hittades för några veckor sedan när vi grävde de sista meterrutorna för den här säsongen. Den låg drygt en meter från och i rät vinkel med Grav 001 som undersöktes i början av augusti. Grav 004 avtecknade sig som en ”manslång” mörkfärgning mot den ljusgula sandiga moränen. Vid utgrävningen visade det sig att skelettet var kraftigt nedbrutet och fragmenterat. I graven hittades även ett flintspån, en kvartskärna och två knackstenar.
I veckan var några av oss i England och besökte bl a Stonehenge. Men det var lite svårt att hitta.
Vi vandrade i ett imponerande landskap med en mängd monument från yngre stenåldern såsom Durrington Walls, Woodhenge, the Cuckoo Stone, the Stonehenge Cursus, osv… Avslutningsvis gick vi processionsvägen, the Avenue, upp mot Stonehenge.
Landskapet kring Stonehenge ägs delvis av The National Trust. Under 2000-talet har mindre arkeologiska undersökningar gjorts vid flera av lämningarna där. Just nu pågår ett prospekteringsarbete i området där man med georadar (den barnvagnsliknande kärran till höger i bilden) scannar av stora ytor efter lämningar som inte syns ovan mark.
Även vi på RAÄ UV gör den här typen av prospekteringsarbeten men våra kollegor glider sällan runt i Land Rovers.
Nick S: Is that you in the car? This photo was taken on Wednesday.
Ny landskapsfilm
Angelica, Lisa och Tord spelar in en ny skolfilm om Östergötland. Den ska bli ca 15 minuter lång och vänder sig till elever i åk 3. Just nu arbetar de med filmens historiska delar som berör hällristningarna i Norrköping, Rökstenen i Ödeshög samt Birgittas kloster i Vadstena.
Idag besökte de Motala och filmade stenåldersplatsen vid strömmen. Vi pratade om när det var äldre stenålder, om flinta och kvarts, om fiske jakt och samlande, om hur man bodde och vart de döda begravdes.
Från och med februari nästa år så kan alla tredjeklassare i Östergötland ta del av filmen. Ett tips till er lärare där ute.
Ikväll var det Fredrik Hallgrens tur att hålla föredrag. Han berättade om den fascinerande platsen som Stiftelsen Kulturmiljövård gräver norr om Göta kanal. I en igenvuxen grund sjö har de bland annat hittat ett flertal kranium vilka dateras till ca 5800 f Kr. Fredrik konstaterade att flera av skallarna bar tecken på yttre våld och ifrågasatte därmed föreställningen om hur äldre stenålderns människor levde ett fredligt liv i samklang med naturen. Mitokondrie-DNA-analyser visar att skallarna representerar sex olika släktled på mödernet men också att två individer var släkt med varandra.
Återanvändning
Just nu registrerar vi fynden från årets undersökning. Det här är en trasig grönstensyxa som hittades under hösten. Att det en gång varit en liten yxa syns tydligt då dess överdel är slipad. När vi nu i lugn och ro får granska föremålen en gång till gör vi nya upptäckter. Efter att den här yxan har gått sönder så har den slipats om till en liten mejsel (eggen syns till vänster på bilden). Detta är ytterligare ett exempel på återbruk under äldre stenålder.
Typ B426
I rapportarbetet för undersökningen på Verkstadsvägen typologisera Ann de glaspärlor som hittats. Den här blåfärgade och platta pärlan med en dekor bestående av röda ”ögon” dateras till 790-820 e Kr, enligt Johan Callmers avhandling, dvs sen vendeltid – tidig vikingatid. Den hittades alldeles intill strandkanten och är en av sammanlagd fyra fynd av glaspärlor från platsen.
Hubba-Bubba?
Klumpar av harts med tandavtryck har vi berättat om tidigare. Även att blandningen av kåda, bivax och sot användes som fästmassa vid tillverkning av exempelvis kvart-/flinteggade benspetsar. Många av bitarna som vi hittar ligger i områden som knyts till hantverk.
Peter har samlat några av hartsklumparna och vi kan konstatera att de har såväl tand- som nagel- och pinnavtryck. Runt hartsbiten som ligger längst upp till vänster på bilden syns ett snöravtryck. Det är som att någon knutit ett tunt snöre runt klumpen. Kanske för att på ett lätt sätt bära med sig den?
Idag har vi besökt Landsarkivet i Vadstena. Personalen där hjälpte oss med att plocka fram olika konceptkartor från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal ur AB Göta kanalbolagets arkiv. Dessa hjälper oss att förstå hur sträckningen på Verkstadsvägen flyttades i samband med kanalbygget vilket vi kan sätta i relation till det vägparti som undersöktes norr om strömmen år 2010. Här granskar Ann en specialplan som upprättades av C. Warberg och C. G. Forssell och som signerades av Thomas Telford år 1808.
Tom Carlsson avslutade ikväll årets föreläsningsserie, ett samarbete mellan Motala kommun, Folkuniversitetet och RAÄ UV Öst. Föredraget handlade om övergången mellan äldre och yngre stenålder med utgångspunkt från det senaste decenniets undersökningar i västra Östergötland. Tom pekade bl a på flera likheter mellan de förhistoriska perioderna.
Hoppas ni uppskattat föreläsningsserien lika mycket som vi. Förhoppningsvis blir det en ny omgång nästa höst. Vi vill gärna höra era kommentarer kring serien men också önskemål inför nästa.
Järnvägsbro utan räls.
Varaktigt övergiven och snart borttagen.
Sara paketerar ben från en röding som nyligen fångats i Vättern för kommande isotopanalyser i Köpenhamn.
Igår var vi tillsammans med Stiftelsen Kulturmiljövård på ett ”isotopmöte” vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholm universitet. Deltog gjorde även forskare från Köpenhamns universitet. Spännande laborativa data om förekomsten av svavel, kväve, strontium, bly, etc. redovisades och nya frågor restes om människors och djurs regionala migration samt diet under äldre stenåldern. Men för att dessa data ska bli meningsfulla är det viktigt att karaktärisera och förstå den lokala miljön – ”local baseline”. Fisken som fångades i somras blir viktig för att kunna teckna den bilden.
Just nu läser vi specialistrapporter.
Först ut är UV GALs rapport om arkeometallurgiska analyser av slagg, järn och ugnsväggar från Verkstadsvägen. Därefter ägnar vi oss åt paleoekologernas tekniska rapport om makroskopiska analyser av jordprover från samma plats.
Arkeologi – materiell kultur, tid och rum
Finns det någon meningsfull kunskap i 28 000 registrerade små vita kvartsbitar, 3000 fragment av flint, 2000 bitar kvartsit, osv. Just nu arbetar vi med spridningsbilder över den undersökta ytan på Verkstadsvägen. Tanken är att försöker identifiera koncentrationer med utgångspunkt från olika materialgrupper och kategorier såsom kärnor, avslag, splitter, etc. Med utgångspunkt från dessa rester av redskapstillverkning under äldre stenåldern är målet att se spår efter såväl händelser som olika rum inom den undersökta platsen.
