Från och med april 2013 öppnar det nya dubbelspåret för pendling från Motala, Skänninge, Mjölby och sedan vidare ut i regionen. Max hastighet 160 km/tim.

Nu rivs de gamla brofundamenten vid Göta kanal.

”Jag går och fiskar…”

I veckan besökte Elin från Kulturmiljövård Mälardalen och jag (Göran) Motala kommun där vi träffade Helena från Sektor kultur. Tillsammans drog vi upp riktlinjerna för 2013-års föreläsningsserie som beräknas starta i augusti. Mer information kommer längre fram.

På vägen hem passade Elin och jag på att inspektera årets undersökningsytor. Som ni ser så är den gamla järnvägsbron över Motala ström nu helt borttagen. Grävmaskinen gräver upp det bärlager av krossad sten som lades ut i samband med att brofundamenten plockades ner.

Tillbaka i ett Motala i vinterskrud…

Februari 2011, -16 °C och vi undersöker de sista resterna av fornlämningen på Verkstadsvägen.

Februari 2013, -4 °C och Peab tar bort de gamla brofundamenten och banvallen. Av den anledningen så passar Fredrik och Peter på att schaktar fram de sista ytorna av fornlämningsområdet söder om strömmen. En yta som vi ska undersöka i sommar.

I väntan på fältsäsongen 2013

Alf har grävt bland historiska källor och kartor över Motala. Resultatet presenterades i en workshop under förmiddagen som väckte en mängd diskussioner; om hur platsen används och förändrats från 1000-talet fram till 1600-talet, om Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) och andra ”intressenter” längs strömmen, om kvarnar och fasta fiskeanläggningar, om gränser och vägar, om mötet och avrättningsplatsen vid brinken…

Nya 14C-dateringar rullar in…

Den här gången innehöll brevet från Ångströmlaboratoriet resultaten för den fasta fiskeanläggningen som undersöktes 2011 vid Strandvägen 1. Fem prover från mjärdar, fångstrum/bur och fångstarm ligger alla samlade mellan 5630-5220 f Kr. En längsgående ribba av hassel från mjärden på bilden har daterats till 5610-5380 f Kr (samma mjärde finns också att se i filmklippet ”Arkeologi vid Motala ström, del 5”http://www.youtube.com/watch?v=AwBegIUAZ_M). Dateringarna bekräftar att fiskeanläggningen är samtida med boplatsen från äldre stenåldern.

Glada och stolta kan vi berätta att YouTube-filmen ”Här har aldrig varit tomt…” nu har över 9000 visningar sedan lanseringen i maj förra året!

Om någon av er här på Facebook ännu inte har sett filmen eller vill se den igen så hittar ni den på RAÄ UV:s YouTube- kanal (https://www.youtube.com/arkeologiuvfilm). Där finns dessutom ytterligare nio kortare filmklipp om undersökningarna vid Motala ström.

Besök från Paris

Éva David från forskningsinstitutet CNRS i Frankrike besökte oss hastigt i förra veckan. Hon var inbjuden av Stiftelsen Kulturmiljövård för att analysera deras benredskap och kom förbi vårt kontor i Linköping för att titta på ben och hornmaterial från Strandvägen som ett referensmaterial. Igår eftermiddag höll Éva och Sara varsina föredrag på arkeologiska institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet. Éva talade under rubriken ”The interest of the technological approach on Mesolithic Motala”. Det var en föreläsning där hon bland annat presenterade föremålskategorier som finns i materialet däribland olika former av pilspetsar, olika typer av ljusterspetsar, enstaka harpuner, sylar, mejslar, verktyg med skärande eggar, stenbearbetningsredskap, nätstickor, skaft, osv.

Bland Évas återkommande kommentarer var att detta ur ett europeiskt perspektiv är en stor och imponerande samling av redskap som öppnar upp för typologisk, teknisk och experimentell forskning som rör en tidsperiod och ett geografiskt område som vi inte vet så mycket om. Hon konstaterar också att människorna som tillverkat dessa redskap invid Motala ström har använt en teknik som vanligen återfinns vid arkeologiska undersökningar i Baltikum och Ryssland.

Öst och väst

Här har Peter på en bild samlat de stenyxor som vi hittade vid undersökningarna på Verkstadsvägen åren 2009-2011. Av några finns bara nackpartiet eller en del av eggen kvar. Flera av fragmenten är rester efter trindyxor vilka kännetecknas av sitt runda, trinda, tvärsnitt. Några yxor har en sk asymmetrisk egg, särskilt märks det på de båda Lihultsyxorna (andra och tredje yxan från vänster i främre raden). Det är en typ av grovt tillslagna stenyxor med ett trekantigt tvärsnitt där endast eggen är slipad. De förekommer främst i Västsverige men också i Norge där de går under namnet Nøstvetyxa.

Om vi i benhantverket kan skönja inslag av en östlig tillverkningsteknik så talar Lihultsyxorna om västliga kontakter…

Snön virvlar in över Linköping, igen…

Linus och Ann förbereder som bäst ett föredrag med titeln ”Motala – Aspects on centrality”. Imorgon åker de iväg till en stor stenålderskonferens i Muge, drygt fem mil nordöst om Lissabon i Portugal. Under tre dagar kommer det här att samlas forskare från hela Europa som alla har fokus på äldre stenåldern.

Dag 1 på konferensen i Muge var späckad med intressanta föreläsningar. Här berättar T Douglas Price om möjligheterna att via isotopanalyser på mänskliga kvarlevor dra slutsatser om människors rörelsemönster för 7000 år sedan.

Rara skärvor

Just nu arbetar vi med keramiken som hittades vid Verkstadsvägen norr om Motala ström. Delar av materialet är från yngre stenåldern, sannolikt runt 3000 f Kr. Det är inte särskilt omfattande men vidgar onekligen perspektiven på hur vi ska se på och förstå platsen vid vattendraget. I de båda främre raderna syns keramik som har ett mer poröst gods och där enstaka skärvor är ornerade med så kallade kamstämplar. Keramiken i de båda bakre raderna har ett mer fast gods. Några av dessa skärvor är dekorerade med gropar men även här förekommer kamstämplar.

Värt att notera är att vi vid undersökningarna inom det stora boplatsområdet söder om strömmen inte hittat någon keramik från yngre stenåldern. Där dominerar lämningarna från äldre stenålder, det vill säga före 4000 f Kr.

Jaktspetsar och typologi

Peter har samlat pilspetsar i flinta som vi hittat vid Verkstadsvägen. Från vänster, en tvärpil och tre skevpilar (spetsen till höger är tillverkad i sk Kristianstadflinta). Dateringsmässigt kan tvärpilen föras till senare delen av äldre stenålder/tidig yngre stenålder, dvs årtusendena kring 4000 f Kr. Skevpilarna är markörer för vad man i Skåne och Danmark kallar för Kongemose, dvs 6000-5200 f Kr. Spetsarna passar väl med de 14C-dateringar som vi har sedan tidigare från Verkstadsvägen och som visar på att platsen återkommande användes under stenåldern.

Fältsäsong 2013 i Motala är nu igång

Här inspekterar vi – Fredrik, Jimmy, Emelie, Anders, Linus, Ann, Peter och Göran – kulturlagren inom årets undersökningsområde. Bara för några månader sedan låg ytan under den gamla banvallen. I bakgrunden, på andra sidan strömmen, syns en grävmaskin vilket visar att även Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) kommit igång med årets grävarbete.

En bra sållstation är A och O.

Så här i början av fältarbetet är det viktigt att ordna med sin arbetsplats. En del av oss hade dock lite problem. Vattnet ska inte rinna bakåt utan ner i slamdammen…