Mynt. Årets första myntfynd!
2,1 cm i diamater. Datering: 1500-tal?

Vi utvidgar etableringen väster om järnvägen med en andra våning för kontor.

Ett av dagens fina fynd. Ett större mikrospån i kambrisk flinta. Det är retuscherat på båda sidor och har därför förmodligen inte varit fästat på något föremål. Kanske har det använts som skrapa.

Microblade made of cambrian flint with retouches on both sides.

The microblades come in different sizes and different colors…

I fredags hittade vi denna del av en skifferkniv. Redskap av skiffer hör inte till de vanligaste fynden här i Motala men fragment dyker upp med jämna mellanrum. Troligtvis har just de här knivarna använts som flåknivar.

A fragment of a slate knife that we found last friday.

Det neolitiska spöket i Motala har varit framme igen! När Anders rensade en yta så hittade han den här fina delen av en tångepilspets. Den har tillverkats ur en cylinderformad kärna och hör till tidig- eller mellanneolitikum. Vilken typ av flinta det är vet vi inte riktigt, kanske någon av våra läsare vågar sig på en gissning?

Today Anders found an arrowhead, dating to the early neolithic.

Igår, precis innan grävningen skulle stänga, påträffade vid denna lilla delikatess: en glaspärla i flera färger. Med assistans från vår kollega Karin Lindeblad har vi gett den en preliminär datering till vendel-/vikingatid. Detta är vårat tredje pärlfynd för i år – två glaspärlor och en i bärnsten.

Par i trindyxor
Igår hittade vi årets första yxor. Den ena i tre delar. Tidigare år har vi hittat relativt många bergartsyxor och fragment. Stenyxorna var ett multi-verktyg under äldre och yngre stenålder, de användes bland annat till trädfällning och som hackor.

Gustav fyndade denna fina lilla kärna i bergkristall, den tjusigare , klara varianten av vårat kvartsmaterial.

Gustav found this tiny core of rock crystal, the colourless version of quartz.

Hur många arkeologer krävs det för att flytta på en stubbe? Den stenskodda stubben ifråga står mitt i våran ässja och kommer bli perfekt att dendrodatera, det vill säga datera med hjälp av trädets årsringar.
To Andy with love! Ann gräver just nu vad vi tror kan vara en slaggvarp och fyller påse efter påse med det blåskimrande guldet.
PEAB bygger upp den nya banvallen. Här undersökte vi boplatsens ”torra delar” åren 2000-2003.
Börje bygger bassäng
På västar sidan finjusterar vi sållanläggningen och då särskilt slamdammen så att fler kan arbeta där. Snart är vi på plats.
Gissa fyndet!
Igår hittade Ann detta föremål i anslutning till vår ässja. Det är tillverkat av ett mellanfotsben från häst och vi tror att det kan vara medeltida. Någon av våra läsare som vågar sig på en gissning?
”Så ska en slipsten…”
Den här fjärdedelen av en rund slipsten hittade Ann i en större grop fylld med järnslagg och bottenskållor. Alldeles intill fyndet har vi undersökt en ässja. Smideskontexten blir allt mer påtaglig. Datering, någon? Yngre järnålder eller medeltid?
Igår hittade undertecknad denna lilla flintkniv som är riktigt vass! När man tillverkade hullingarna på våra ljuster så var det troligtvis ett redskap som detta som man använde.

Yesterday I found this flint knife which problably was used to make the barbs on the leisters we have found previous years.

Idag har vi börjat gräva på den yta väster om järnvägen där vårt huvudfokus kommer att ligga i år. Vädret har varit emot oss men som man säger: The only way is up!
Hittills har det varit lite anarki på kaffekokarfronten här på grävningen och när någon (läs undertecknad) råkade föreslå att vi kanske skulle styra upp det så slutade det naturligtvis med att jag fick göra det själv. ”Den som sa’t han gör’t” som vi brukar säga.
Det som var Gustav Vasas kungsgård i Motala på 1500-talet blev krog på 1600-talet. På ”Gästis” kunde man äta och dricka fram 1960-talet då byggnaderna revs för den nya RV 50. Just nu gräver vi i närheten av den gamla Gästisparken och där hittar Andreas den här kritpipan från 1600 eller 1700-talet.
En skevpil!
Vi undersöker området väster om järnvägen nu, alldeles intill Motala ström. Samtidigt registrerar Peter flintmaterialet som grävdes fram på samma sida om järnvägen under förra säsongen och hittar den här pilspetsen.
Gustav sållade just fram detta lilla spån i ultramylonit. Tillsammans med flera liknande mikrospån har det troligen varit eggen på en pilspets som tillverkats av ben.
Gustav sållade just fram detta lilla spån i ultramylonit. Tillsammans med flera liknande mikrospån har det troligen varit eggen på en pilspets som tillverkats av ben.Gustav sållade just fram detta lilla spån i ultramylonit. Tillsammans med flera liknande mikrospån har det troligen varit eggen på en pilspets som tillverkats av ben.