Den här drygt 2 cm långa delen av en ljusterspets visar tydligt att vi undersöker själva boplatsytan från äldre stenåldern. Mycket av det benmaterial som hittas har fragmenterats hårt av trampande fötter men också av senare tidsperioders jordbruk. Detta är inte bara årets utan även Anders första ljusterfynd. Vi säger Grattis!!!
Nya bilder på flintskrapan – på begäran
En av våra läsare hörde igår av sig med en begäran om fler bilder på flintskrapan, därför lägger vi nu upp två nya. Vi tror inte att det rör sig om ett uppfriskningsavslag från en mikrospånkärna utan att det är en klassisk rundskrapa. Den är bearbetad runt om (utan på undersidan) och är lite för liten för att vara en mikrospånkärna. Det var dock ett bra kritiskt förslag som fick oss att tänka till lite extra kring fyndet!
New pictures of the flintscraper by request
Ben- och hornföremål
Nu börjar det rassla till på allvar i sållet! Dessa små ben- och hornbitar är bearbetade och utgör rester av olika redskap, exempelvis ljuster. Till skillnad från de ben- och hornföremål vi hittade förra året är dessa framgrävda i två rutor med relativt torra kulturlager. Trots detta är de inte helt förmultnade – smått otroligt!
Worked bone and antler.
De arkeologiska lämningarna från äldre stenåldern i Motala hamnar på fjärde plats när siten Cracked.com listar de sju mest skrämmande arkeologiska upptäckterna någonsin. Det är naturligtvis kranierna vilka monterats på träkäppar som når denna topplacering. Fyndet gjordes av kollegorna på Stiftelsen Kulturmiljövård norr om Motala ström år 2010.
Nu börjar anläggningarna komma!
Ann kämpar på i regnet med en större kokgrop där man tillrett mat på upphettade stenar. Stenarna spricker med tiden av upphettningen och i förgrunden kan man se den mängd skärvsten som hon plockat bort hittills.
Knackstenar
Vi inleder veckan med att visa upp några av förra veckans knackstensfynd. Som synes förekommer de i olika storlekar, bergarter och former. En något udda form har den längst till vänster som är retuscherad runt om på handtagssidan (ovansidan).
Skalstock 30 cm.
Napping stones
För ett tag sen hade vi besök av klass 3 från Charlottenborgskolan och som tack fick vi massa fina bilder som de målat av sitt besök. Vi blev såklart jätteglada och otroligt smickrade! Teckningarna får nu pryda vårat lunchrum.
Idag hade vi besök av elever från Platengymnasiet här i Motala. Det blev ett intensivt besök med både grävande i regn och existentiella diskussioner.
Pilspets av flinta med urnupen bas
Neolitikum gör sig påmind med jämna mellanrum, denna gång i form av en liten pilspets, ca 1,5 cm lång. Ytan är väldigt slät, nästan som om den blivit svallad – eller kanske polerad?
Nu var det ett tag sen vi rapporterade något om Svarthakedoppingarna. Efter att vi bytte etablering (och slutade störa dem?) så har det kommit ett häckande par till i vassruggen. Än så länge verkar det som att de har fått ha sina ägg i fred för kråkorna.
Plötsligt händer det…
Ibland rasslar det till i sållet och man ser något som ser intressant ut. Pulsen stiger lite när man inser att det är ben man håller i och inte en rutten bit trä. Man vinklar benet mot ljuset och den tandade raden syns tydligt mot himlen och berättar att det är ett fragment av ett ljuster som man håller i handen! Grattis säger vi till Ann som fick känna på lite ren och skär fyndlycka innan morgonfikat.
Sheer happiness..
Ann found a leister fragment before breakfast today!
Två ljusterfragment som Fredrik och Josefin hittade i två olika rutor, skulle de möjligtvis kunna passa ihop? Javisst visar det sig!
Ljustret är troligtvis tillverkat av mellanfotsben från kronhjort.
Two fragments of a leister, probably made from a metatarsal bone from red deer.
Röd porfyrdepå?
Precis innan vi skulle lägga ihop i fredags kom den här lilla ansamlingen knackstenar i röd porfyr. Som ni kan se på bilden så ligger de nästan bredvid varandra men troligtvis så ligger de dock för högt i odlingslagret för att vara en deponering, det vill säga att man avsiktligt lagt dem här. Röd porfyr är en bergart och har hårdhet 7 på en skala 1-10 (diamant har hårdhet 10). Därför är den lämpad som knacksten då den är hårdare än de flesta andra stenmaterial.
Porphyry hammer stones.
Igår kväll firade vi det nya numret av tidskriften Arkeologi i Östergötland. En stillsam sammankomst med länsmuseets arkeologer, vin och snittar på Hagdahls kök i Linköping.
Vi har hittat flera ben- och hornföremål som har ett sandstensliknande utseende och hårdhet. Ett exempel är detta bearbetade kronhjortshorn. Anledningen till att hornföremålet har fått dessa egenskaper är att det har utsatts för mineralisering. Denna process sker naturligt i jorden genom att kalcium urlakas ur hornet och ersätts av järn från den omgivande jorden. Föremålets får en typisk gulbrun färg som kommer av att kalciumfosfat i hornet omvandlats till järnfosfat.
”Det här kan jag leva på resten av veckan!”
Våran praktikant Anna finfyndade en knacksten och ett stort kvartsavslag redan i sin första skottkärra. Anna läser arkeologi och ska vara med oss några dagar och pröva på livet som arkeolog.
Idag har vi en guidad visning av utgrävningen söder om Motala ström. Samling vid Motala turistbyrå kl 17.00. Det finns bara ett begränsat antal platser så vänligen föranmäl er till turistbyrån, tel: 0141-22 52 54.
Välkomna!
En annan typ av kvartsverkstad…
Just nu pågår det fyndtvätt av det stenmaterial som vi hittat hittills. Allt ska tvättas innan det registreras i vårat datasystem. Med hjälp av det så kan vi bland annat sedan se spridningsbilder över hur materialet fördelat sig över boplatsytan. Det kan hjälpa oss att förstå hur själva boplatsrummet varit organiserat.
We’re taking a break from digging and instead we’re washing the stone material that we have found so far. After the wash, everything will be registred in our GIS program for further analysis.
Ann ritar profil över grävytan så vi kan se hur lagren har sett ut stratigrafiskt på boplatsen. Nästa år när banvallen tas bort så kan vi förhoppningsvis fortsätta fylla i profilen så vi får en sektion ner till strömmens strand.
Ann is busy drawing the section so we can see the stratigraphy of the layers on the settlement.
Försommaren 1810 togs de första spadtagen till det som skulle bli årtusendets svenska byggnadsverk. Baltzar von Platens Göta kanal tog mer än 20 år att bygga och grävdes av 58000 soldater. En varm dag som denna skänker vi som ett stenkast från slussen i Motala skottar östgötajord en extra tanke till dem.
Det slutade lika bra som det började, även min sista dag hade jag turen att hitta ytterligare en knacksten. Detta fantastiska föremål som får mig att känna ödmjukhet inför platsen och människorna som en gång levde här, vem höll i den innan mig?…… Tusen tack för givande dagar hos er supergulliga arkeologer som har delat med sig av er kunskap och tålamod! Ha en supersommar!!!
I området som hittills uppvisat mest aktivitet påträffades det här lilla bennålsfragmentet. Det speciella med denna är ornamentiken bestående av tre skåror längs med spetsen, ett mönster vi tidigare har observerat på ljusterspetsar.
