… han man inte fick uttala namnet på. Det går bra för oss på Inhåleskullen, mest för att vi är så skickliga, professionella och tuffa allihopa. Vi rensar stenpackningar, fotar, dokumenterar, plockar bort sten och gräver ivrigt i gravgömmor i jakt på häftiga fynd. Häromdagen hittade Christian ett kamfragment, 700-tal eller tidigt 800-tal verkar det vara, det gäller att kunna sitt Petré i sådana sammanhang (Bo Petré är en legend vad gäller gravundersökningar och kamtypologi). Och Maria metalldetekterar massor av nitar från järnålder, och en stor mängd patronhylsor, rena vilda västern måste det ha varit vid Fyrislund en gång i tiden.

Christina hackar fram en stenpackning
Maria är alltid väldigt koncentrerad när hon jobbar

Nu har vi återigen en grävmaskin på plats, mycket odlingssten ska bort och även de större stenarna på treudden och graven i krönläget lyfts undan på detta sätt. Skickliga, professionella och tuffa, ja, men tyvärr inte begåvade med superkrafter.

Christian rotar i ett tjockt brandlager, Elsa tar fram en grav mellan några block
Med Louise och Andreas i arbete är det snart inget kvar av treudden
Ove är odlingsstenens värsta fiende

Och projektledningen sitter väl mest i baracken och dricker kaffe. Världen är orättvis…

Och förresten, missa inte våra visningar!