Vem var hon då kvinnan som blev begravd bara några meter från graven med den hjälmprydde mannen? Konstruktionsmässigt liknar gravarna varandra och även vad gäller innehållet finns en hel del likheter. I båda finns t.ex. ben från nöt, får/get, hund, häst, höns och gris. Även dateringarna stämmer överens, 700-tal borde det vara för båda, ja, vi är långt ifrån färdiga med fyndanalyserna men där någonstans i yngre vendeltid borde vi landa. Så… kan de ha varit gifta medan de levde? Omöjligt att veta säkert, men långt ifrån omöjligt.

Vilket par de måste ha utgjort i så fall, iögonfallande båda två när de strosade runt i de sydöstra delarna av Uppsalaslätten. Det är nämligen så att om den tuffe mannen kunde stoltsera med en finfin hjälm och kanske en ornerad svärdsskida var kvinnan inte sämre vad gäller snygga attiraljer. Vad sägs om ett riktigt läckert ryggknappspänne, ornerade pärlspridare som måste ha framkallat en hel del avundsjuka blickar och en stor uppsättning färgglada pärlor gjorda av olika material.


Del av ryggknappspänne. Ännu finare exemplar finns förstås, förgyllda och hela, men ändå, kolla ornamentiken. Snyggt var ordet
Fragment av pärlspridare, prov på fantastiskt metallhantverk för sisådär 1300 år sedan. Man blir nästan gråtfärdig
Små små kedjelänkar till pärlspridare, några millimeter i diameter. Inte illa att hitta dem, särskilt som graven undersöktes under pågående snöstorm. Vi kan vi på UV…

Bronspärlor av den lite exklusivare typen. Ett par av dem har en kärna av någon form av bergart, den tredje är ornerad. Garanterat inte varje kvinnas egendom
Bronsspiralpärlor med lite olika utseenden. Mångfalden var nog viktig

Det luktar förstås överklass lång väg av vårt hypotetiska par, inte samhällets högsta topp men däremot folk med relativt gott om materiella resurser, och som dessutom gärna ville synas lite, lite extra. Helt osökt kan man undra, låg den dåtida Stureplan i trakterna kring Fyrislund? (dock var hundarna i gravarna inga chihuahauor).