Vi har nu avslutat visningarna av Inhåleskulle. Det är ju alltid givande att komma på besök på en utgrävningsplats, men det är minst lika givande att vara den som håller visningarna. Alla härliga besökare som bidrar med värdefull kunskap om platsen är verkligen guld värda!
Vi har lärt oss många spännande saker om Inhåleskullen. En dag när förra seklet var ungt, så stod Inhåleskullen i lågor. Vilken syn i nejden, kan man tro! Ur en trevlig skrift utgiven av Vaksala hembygdsförening 1990 där en gammal Vaksalabonde berättar kan man läsa att man tände en valborgskase på kullen för att synas vida omkring. Vi får också veta om kullens hemligheter…
” Vår by samlade ihop till en kase oppe på Kulliga backen. Fruntimren kallar den så, men sen gammalt hette den Hinhåleskullen. Det låter fult och mor ville, att vi inte skulle använda det namnet. Gamle postiljon påstår, att det ligger en viking begravd i själva kullen och han har väl rätt, eftersom han hålls och studerar sånt. En höst när jag högg bort enbuskarna runt hela backen, märkte jag en konstig trekant av sten inne i det värsta snåret, så det har kanske varit något märkvärdigt där förr.
Ja, tänk er att hela Inhåleskullen stod i brand. Vi själva önskar ju förstås en annan eld – nämligen ”Ägirs eld”. Detta är en av alla kenningar för guld. Ägir var en havsgud i den fornnordiska mytologin. Hans gästabudssal lystes upp av guld som hamnat på havsbotten och som sedan lyste som eld. Att hitta guld är väl nästan varje arkeologs dröm och för många fortsätter det förmodligen så… att vara en dröm.
Något ”kyligare” aktiviteter har vi också fått vetskap om. Kullen var en utmärkt skidbacke och bästa föret var i slänten västerut mot Fyrislund. Kanske Ullers skidbacke? Uller är vinterjaktens gud i fornnordisk mytologi. Han är en duktig bågskytt och skidåkare. Intressant är att han även är eldens beskyddare och främjar de som dyrkar dess heliga låga.
Vi närmar oss slutet på grävningen. Stora stenar och eländiga rötter från alla träd och buskar har vi brottats med. Lite ironiskt kan man tycka, med tanke på att det har varit virkesbrist i trakten förr i tiden. Vi hade gärna delat med oss av träd och buskar från kullen. Ännu mer ironiskt i sammanhanget blir ju då vår treudd om man väljer att tolka den som en symbol för världsträdet Yggdrasil.
