Här kommer en liten sammanfattning så här långt på vad som tilldragit sig längs väg 288 i Uppland den senaste veckan. Det börjar bli väldigt tydligt att Rasbo socken har varit ett område fyllt med olika spännande händelser under vår förhistoria.

Björkgärdet RAÄ 661

Nu har vi börjat få upp lite större ytor på Björkgärdet. Avbaningen är slitig med rötter, sten och mycket som måste rensas för hand. Men resultatet är värd all möda. Det är en välbevarad och komplex plats som vi undersöker, kanske mer komplex än vi trodde först.

Anders, Cici och Magnus rensar så det dammar

Några av de låga skärvstenshögarna har visat sig vara mittblocksgravar, med spridd skärvsten i fyllningen. Gravtypen är typisk för yngre bronsålder och förromersk järnålder i Östra Mellansverige (ca 1000 f. Kr till Kristi födelse). Dessutom finns skärvstenshögar och stora skärvstensflak, flera som var okända innan slutundersökningen. Man verkar ha klätt in och ”möblerat om” stora moränryggar med gravar och skärvstenshögar. Hur vi ska tolka skärvstenshögarna vet vi inte än. Är det mer profana kokstenshögar, gravhögar, rituella platser eller en kombination av de olika alternativen? Det är det som undersökningen och olika typer av naturvetenskapliga analyser ska visa här framöver.

Kerstin gräver fram en av mittblocksgravarna. I förgrunden syns kedjan av stenar som går runt hela graven.

Här syns de kraftigt stenskodda terrasseringarna i väster. I dem kommer fynd från yngre järnålder och medeltid

Längst i väster kommer stora stenskodda terrasseringar och stenrader. Fynden tyder på att de antagligen är från yngre järnålder eller tidig medeltid (ca 550—1200 e Kr). Är det stora hus eller odlingssystem från vikingatid? Frågetecken hopar sig och undersökningen blir alltmer spännande.

Thomas Eriksson

Torsdag den 20:e maj fyllde Riksantikvarieämbetet 380 år. Klart det ska firas! Med egenhändigt skriven skylt och allt. Från vänster: Anders B, Kalle L, Nils J, Kerstin F, Niclas B, Thomas E, Cici R och Magnus L.

Strömmen RAÄ 626-627

På Strömmen har det varit en intensiv aktivitet den senaste veckan. Vi har avslutat det mesta av vår avbaning med maskin och skall nu på allvar börja gräva ut det vi hittat. Och vilken förändring, vi har nu förutom minst fem ristnings- och skålgropslämningar, även ett möjligt kulthus från yngre bronsålder och troligen ett mindre gravfält från samma period. I två gravar har vi människoben från exempelvis tå eller fingerleder och gravarna har varit mycket svåra att hitta. De har gömts mellan block och stenar och består oftast av rektangulära eller rundade kantkedjor av små block som lagts kant i kant och innesluter antingen en mindre grop eller lager med människoben där vissa kan vara rester efter gravbålet där man kremerat den döda.

Kulthuset är D-format där man satt ned en mindre stensyll bestående av mindre stenar och block på vilken sedan förmodligen en lättare vägg rests och ovanpå vilken någon form av lätt takkonstruktion lagts. Hittills finns inget fyndmaterial från huset och troligen har det inte använts under någon längre tid. Vi återkommer inom kort med mer intressanta detaljer om allt vi hittat då vi fått gräva lite mer av konstruktionerna och se vad som kommer fram.

I förgrunden en del av den halvcirkelformade stensyllen till kulthuset. Inte någon lätt uppgift att hitta i Strömmens blockbundna terräng.

Skeke RAÄ 669

På Skeke (RAÄ 669) har den senaste veckan ägnats åt att hinna klart med åkermarken på båda sidor av höjdryggen. Vi har med grävmaskiner banat av flera tusen kvadratmeter lermark och den är definitivt inte tom!

I åkern norr om Skekes höjdrygg har vi påträffat ett hus, förmodligen från yngre bronsålder om man tittar lite närmre på hur exempelvis husets takbärande stolpar satts ned (se bilden nedan). Huset har varit minst 12 x 6 meter stort och orienterat så att ena kortsidan pekat upp emot höjdryggen och ena långsidan mot söder. En bit bort från huset ligger en riktigt stor kokgrop, minst 2,5 x 2 meter stor som använts för att tillaga mat. Ännu en bit bort finns rester av en hägnad som en gång i tiden bestått av nedsatta störar. Om denna hägnad är samtida med huset och kokgropen har vi kanske resterna efter ett så kallat fädrev, använt för att leda exempelvis boskap eller får från ett ställe till ett annat utan att de exempelvis trampar ned grödor eller ställer till med några andra hyss. Intressant nog slutar fädrevet i ett parti med tramplager där det finns tydliga spår av att man rört sig i en blöt terräng och trampat ned både växtmaterial samt skräp som kan ha kastats ut från bosättningen. Åkern har hittills givit oss en spännande inblick i den yngre bronsålderns boende och mer hoppas vi på när vi gräver fler av stolphålen, störhålen, kokgroparna och härdarna i området.

I bakgrunden toppen av Skekes höjdparti och i förgrunden syns de markerade (med rödfärgade pinnar) stolphålen till takbärarna i huset från yngre bronsålder.

Söder om Skekes höjdrygg har vi påträffat en stor mängd härdar, avfallsgropar, kokgropar och stolphål. Dessa ser ut att ligga i en salig röra, men när vi gräver en del av dem anar vi ett mönster som tyder på att det kan ha stått minst ett hus i området och att kokgroparna, avfallsgroparna och härdarna är rester efter ytor där man lagat mat, kastat sitt avfall och kanske bedrivit ett hantverk. Oftast ligger sådana här aktiviteter samlade på baksidan och/eller framsidan av huset och kan ge oss en ledning till hur huset/husen varit orienterade i landskapet och hur människorna då valde att se på vad som var viktigt i landskapet. Idag orienteras ju nästan alltid husen efter vägar i vår hårt planlagda bebyggelse, under förhistorien kan man ha valt att använda sig av andra saker att orientera sig efter likaväl som en lokal stig eller väg.