I ett tidigare inlägg talade vi om den stora vikingatida husterrassen på Björkgärdet. Genom den fortsatta avtäckningen och i takt med att nya konstruktioner mäts in har det blivit allt mer tydligt att det som först verkade vara utbyggnader i själva verket kan vara ytterligare en husterrass. Denna ligger i nord-sydlig riktning tvärs emot den andra. Den vikingatida husterrassen överlagrar vilket betyder att denna husterrass i så fall är äldre. Om det är ytterliggare en husterrass och inte någon form av utbyggnader så är det tydligt att dessa har olika form. Den vikingatida är helt rektangulär och den äldre har mer rundade kortsidor. Husterrasserna verkar i sin tur överlagra ett stort skärvstensflak. Rimligen finns stora möjligheter att göra stratigrafiska observationer och relativdatera konstruktioner i denna mycket komplexa miljö. Det ska bli mycket spännande att under det fortsatta arbetet se hur denna miljö utvecklar sig.
För ett par veckor sedan fick vi besök av våra kollegor från Skeke. Under visningen kastade jag en hastig blick på den i söder synliga delen av den stratigrafiskt äldre av våra husterraser. Till min förvåning såg jag att det i själva stenterassen stod en vridkvarn. Denna typ av kvarnar börjar uppträda under yngre romersk järnålder (200-400 e. Kr) och användes främst till att mala säd. Från andra områden har iakttagits att denna typ av kvarnar oftast uppträder i rika miljöer. Att en sådan kvarn ingår i den byggda terrassen är intressant. Det visar för det första att denna grund inte är äldre än yngre romersk järnålder. Det stratigrafiska förhållandet till den andra husterassen visar samtidigt att den är äldre än den vikingatida. Detta betyder att vi med säkerhet vet att den äldre husgrunden dateras till perioden mellan dessa hållpunkter. I nuläget finner vi sannolikt att den äldre husterrassen vid Björkgärdet nog härrör från sen romersk järnålder eller folkvandringstid. Vid denna tid är vridkvarnar inte lika vanliga som de blir senare och är något av ett statusföremål.
