I rapportarbetet ingår ofta en genomgång av olika arkiv, i jakt på opublicerade grävningar, lösfynd och annat skojigt som bidrar med nyttig information om just de platser vi undersöker. Ett sånt intressant fynd dök upp häromdagen i fyndmagasinet till Museum Gustavianum i Uppsala. Det är en vackert ornerad benplatta, troligen en sländtrissa, som någon fick upp när man muddrade i Lejstaån på Prästgårdens ägor i början av 1900-talet. Ornamentiken med punktcirklar och våglinjer känns igen från kammar och ger en datering till romersk järnålder eller folkvandringstid. Kul med tanke på att boplatsen vi undersökte förra sommaren var just från den här perioden.
Förresten är vi inte riktigt klara än med fältfasen vid Prästgården, ni vet, den här platsen med de fantastiska matjordsfynden från yngre järnålder och Sveriges äldsta tamkatt. Inom kort får vi tillfälle att undersöka vad som gömmer sig under grusvägen. Självklart blir ni de första att få veta om något skojigt dyker upp…
