Den mer än två månader långa schaktningen av Skekes 24 000 m² stora stenbundna och svårframkomliga terräng avslutades för ett par veckor sedan och alla vi arkeologer på plats skulle vilja ta tillfället i akt och tacka alla våra duktiga grävmaskinister och dumperförare vilka tillsammans med oss har gjort sitt yttersta för att blottlägga alla spännande fornlämningar som legat dolda fram till nu. Tack: Bengt, Kjell, Lasse, Oskar, Rasmus, Rune, Tamas och Tobbe!
Vi är nu mitt i en flera veckor lång fas av rensning där vi kommer att handrensa alla större konstruktioner och delar av kulturlager för att avgränsa och få grepp om vad det egentligen är vi har hittat. I början av augusti är det så dags att ge sig ner i lämningarna som vi fått fram. Hittills verkar det dock som vi hittat lämningar som tidsmässigt sträcker sig från mellersta bronsålder hela vägen fram till vikingatid. Vi uppskattar att vi för tillfället har cirka 15-20 gravar, 12-15 hus av olika typer (inklusive det imponerande platåhuset samt möjligen två så kallade kulthus från bronsålder), minst 4 skärvstenhögar samt ett tiotal större eller mindre skärvstenspackningar. Till dessa lämningar kommer även tusentals kvadratmeter sammanhängande kulturlager med rikliga mängder förhistoriskt avfall i form av b la keramikskärvor från keramikkärl, brända eller obrända ben från djur som är rester av matlagning på platsen samt stora mängder så kallade löpare vilka använts för att exempelvis mala säd eller krossa ben.
Platsen har även 3D.scannats av en grupp från Ludvig Boltzman Institutet. Scanningen är tänkt att användas som ett hjälpmedel då vi gräver de relativt sett omfattande kulturlager som vi har på platsen, lager som till största delen saknar en för ögat synlig stratigrafi. Scanningen ger oss en artificiell yta till vilken vi kan koppla de påträffade fyndens läge i höjd och därigenom enkelt ge oss en bild av fyndspridningen i tre dimensioner.
Ett intressant fynd som kom fram när vi rensade ned ett kulturlager intill Skekes platåhus var en mindre fibula i brons. Denna har använts för att t ex hålla ihop klädesplagg eller som brosch. Den aktuella fibulan härstammar förmodligen från perioden romersk järnålder (cirka 0-400 E kr) och har av allt att döma lagts ned i ett stolphål till ett hus som stått på platån under romersk järnålder innan det platåhus som vi kan se idag anlades.
Ett annat mycket trevligt fynd är en blå glaspärla som kom i toppen av en av våra skärvstenshögar från bronsålder, pärlan härrör från yngre järnålder och vi tror att den antingen tillhör en fas då man deponerade skräp ovanpå den gamla skärvstenshögen eller från en begravning i den samma. Det börjar bli riktigt spännande!
