I den övre delen av en mindre rektangulär grop framkom flera vikingatida pilspetsar. Gropen ligger inom utbredningen för en byggnad och gropen kan sannolikt berätta mer om bland annat avfallshanteringen i Viggbyholm under yngre järnåldern.

När arkeologer undersöker en förhistorisk boplats påträffas ofta diverse nedgrävningar som kan ha väldigt olika former och mått. Vissa är grophus, andra är igenfyllda brunnar och många är helt enkelt engångssoptunnor. En viktig källa för arkeologiska undersökningar är de i alla fall!

I avfallsgroparna hittar man allt som folk kunde tänka sig slänga; från ”järnålderns viktigaste förpackningsmaterial” keramik, till trasiga knivar, matavfall, sönderbrutna brynen, eller förbrukade redskap. Även fyllnadsmassorna kan genom naturvetenskapliga analyser upplysa oss om dåtida matvanor och vilka växter som man odlade i närområdet.

Den rektangulära gropen med pilspetsarna före undersökning.

Ibland hittar man även ovanliga fynd i groparna, i vårt fall sex pilspetsar. Som arkeolog börjar man då fundera över syftet med att de deponerats just här. En förklaring kan vara den flerfaldigt dokumenterade traditionen om rituella deponeringar. Vid många utgrävningar har arkeologer påträffat gåvor av reella eller symboliska värden, deponerade på ett sätt att de kan tolkas som att de skulle ”avsluta” brukningstiden för en konstruktion, en byggnad eller till och med en soptipp.

En av pilspetsarna från gropen.

Kanske kan även våra pilspetsar ses som en avslutande handling av en smedjeverksamhet? Spår efter smidesverksamhet finns i det närliggande grophuset i norr. Kanske hamnade hantverksspill från verksamheten i just vår grop?

En annan imponerande kategori av nedgrävningar som kan ge arkeologerna spännande resultat, är brunnar, ofta återanvända som soptippar efter att deras brukningstid upphört. Tyvärr har vi i Viggbyholm ännu inte påträffat någon brunn, förmodligen på grund av den lokala topografin (moränbacke). Den tidigare nämnda traditionen av rituella deponeringar verkar även ha gällt brunnar och det finns flera exempel på det från tidigare undersökta järnålderslokaler.

Blogginläggsförfattaren Roman Tassilo-Huber dokumenterar en igenfylld brunn från en tidigare undersökning utförd av Arkeologerna i Skälby, Västerås.