Rapport 2018:13 Arkeologisk utredning, etapp 1. Kalmar län, Småland, Oskarshamns kommun, Oskarshamns stad, Oskarshamn 3:1
Alf Ericsson
Oskarshamns kommun arbetar med att ta fram en ny detaljplan för Brädholmen och Badholmen, belägna längst in i Oskarshamns hamnbassäng, den forna Döderhultsviken. I denna rapport beskrivs den bebyggelsehistoriska utvecklingen på Brädholmen och Badholmen fram till mitten av 1800-talet.
Brädholmen är den äldsta och först bebyggda delen av staden Oskarshamn och dess föregångare köpingen Döderhultsvik. Brädholmen är ett tämligen ungt namn och ännu långt in på 1800-talet benämndes platsen kort och gott ”holmen”. Köpingens upprinnelse är den marknad som i begynnelsen av 1600-talet vid midsommartid hölls på nämnda holme, som sedan mitten av 1700-talet är landfast. Dessförinnan åtskildes holmen från fastlandet av ett smalt sund. Döderhultsvik blev lydköping under Kalmar 1646.
Från Döderhultsvik utskeppades främst tjära och bräder från köpingens vidsträckta och skogrika uppland, där en vattenkraftsbaserad sågverksnäring uppkom på 1500-talet. Till köpmännens gårdar hörde sjöbodar och upplag för bräder. På holmen disponerade också några säterier packhus. Här fanns också en marknadsplats, arrest och krog. Redan mot slutet av 1600-talet blev holmen alltför trång och ny bebyggelse tillkom på den bergiga fastlandssidan om sundet. Trots växlande konjunkturer hade köpingen en mestadels stadig befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Efter upprepade ansökningar fick orten stadsprivilegier 1856 och bytte då namn till Oskarshamn. Badholmen kallades förr Garnholmen. Med undantag för en sjöbod saknades fast bebyggelse före 1858, då en badinrättning tillkom och holmen bytte namn till det nuvarande.