Den stora frågan, när vi skulle börja undersökningen i Falsterbo, var om vi skulle lyckas få överblick över hur en del av ett medeltida handelsområde tett sig. Hade man ordnat det med vägar och tomter och fanns det några spår efter bebyggelse? Tidigare utgrävningar i orten har ofta varit ganska små och spridda, men nu skulle vi få tillfälle att se en större, sammanhängande yta på en gång. Ett bra läge, när det gäller överblick. Hade lübeckarna haft någon ordning, inom sin fit?

Vår undersökningsyta var cirka 100 meter långt och 15 meter brett och låg i ungefär nord-sydlig riktning. När en grävmaskin hade flått av det täckande jordlagret framträdde spår efter gropar, resta stolpar, smala och breda diken samt märken efter nedgrävda tunnor. Vi kunde se att i den norra delen av ytan fanns stora prydligt svängda diken, som antagligen är avgränsningar av tomter. Mellan dem fanns en långsmal yta, som kan ha varit en gata.

Sand överallt! Undersökningsytan i Falsterbo från söder.

Mitten av undersökningsytan låg aningens lägre än övrigt och var blöt och sank. Vår undersökning verkar ha lyckats beröra det lokalt kända Lyktekärret, som numera har dikats ut. Här fanns åter en del diken, men vi hittade också resterna efter tunnor som varit nedgrävda.

I den södra delen fanns mängder av hål, vari det stått resta stolpar. För en arkeolog signalerar det spår efter byggnader, där väggarna och tak burits upp av de resta stolparna. Det var dock att avgöra vilka stolphål som skulle knytas till vilka, för att urskilja respektive byggnad. Merparten av de byggnader som stått här lär ha varit av enklare slag, bodar och kanske rentav lätta tältkonstruktioner (kom ihåg att de bara skulle fungera under en kort period, augusti-oktober, årligen). Det finns uppgifter om att man årligen rest nya bodar, så undra på att det blir många stolphål. Nu har vi dock undersökt en massa av stolphålen och det ser ut som om det kommer att gå att reda ut det hela i grova drag.

Christoffer och Sofia undersöker verkstaden.

Bland alla stolphålen upptäckte vi också en rektangulär plätt med lera. Än se´n då? Jo, lera finns inte alls här naturligt. I Falsterbo finns blott sand, sand, sand. Så leran måste ha hämtats hit från längre inåt land och lagts ut för att konstruera något. Alla Falsterbo-historiskt bevandrade kommer nu att utbrista ”en lerbotten!”, men det tror vi faktiskt inte alls att det är. För vi kunde se att det legat stora stenar på leran. Strax intill hittade vi en grop proppfull med träkol. Vi hittade både slagg och järnföremål ovanpå leran. Så vi menar att det antagligen är spåren efter en verkstad, säj en enkel smedja. Och det är klart att på Skånemarknaden har det behövts också smeder, som kunnat tillverka och laga saker.

Det såg ut som en helt vanlig grop, men visade sig innehålla resterna av en tunna. Mollie och Christoffer fick ett sjå att få upp alla delarna, innan sanden rasade över alltihop.

Nu är undersökningen avslutad och vi ser fram emot att analysera allt vi samlat in och skriva en rapport. Hur är det egentligen med alla dessa nedgrävda tunnor? Vad har de använts till? Den funderingen ber vi att få återkomma till.