Under 1 500 år ruvade fornborgen Broborg i Knivsta på en hemlighet. Den inre muren som omger borgen täcks nämligen av glas. I ett stort internationellt samarbete fick vi möjlighet att undersöka Broborg och det visade sig att man medvetet förglasat muren under höga temperaturer.
Projektledaren Mia Englund på Arkeologerna berättar:
Kan du kort sammanfatta vad projektet gick ut på?
– Vi fick den fantastiska möjligheten att undersöka Broborg fornborg inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt. Projektet studerar olika typer av material, exempelvis förglasade, och deras beständighet i ett långtidsperspektiv. Undersökningen bekostades av USA:s energidepartement och är ett samarbete mellan Arkeologerna, United States Departement of Energy, Pacific Northwest National Laboratory och Luleå Tekniska Universitet/Tekedo AB. Den arkeologiska undersökningen av Broborg genomfördes under en vecka i oktober 2017. Vi tog då upp ett handgrävt schakt i borgens norra del. Schaktet placerades i en välbevarad del av den förglasade, inre muren. Det var denna del av muren som var i fokus för undersökningen och provtagningen.
Vad blev resultatet?
– Undersökningen har bidragit till en hel del ny kunskap om Broborg! Resultaten visar att den inre, vitrifierade muren sannolikt är anlagd under tidigt 400-tal e.Kr. Vi har även fått en bra förståelse för murens uppbyggnad och stenmaterialet som finns i muren. Vidare har makrofossilanalysen och den osteologiska analysen av ett kulturlager beläget inne i borgen bidragit med information om kost och aktiviteter med matlagning under folkvandringstid.
Varför är muren förglasad?
– Resultaten från den arkeologiska undersökningen indikerar att murens förglasning är en medveten handling för att konstruera en hållbar och stark mur. Denna fråga kommer även att behandlas mer ingående i en större publikation som är under arbete.
Hittade ni några fynd?
– Vi hittade mindre mängder av bränd lera och brända djurben. Djurbenen består troligen av matavfall och slaktavfall. De har utsatts för höga temperaturer (över 800°C) i samband med brand eller i härdar. En hypotes som diskuteras just nu inom forskningsprojektet är huruvida ben kan ha ingått som bränsle vid murens förglasning, förutom träkol.
Vad tycker du om att samarbeta på det här sättet?
– Det har varit väldigt roligt och givande att arbeta i projektet! Vi har lärt oss mycket av varandra, som ofta är fallet i tvärvetenskapliga projekt. Från ett arkeologiskt perspektiv har det varit viktigt att förmedla hur vi jobbar med stratigrafi, dokumentation och förmedling för att nämna några aspekter.
Framtida planer?
– Nu fortsätter arbetet med en större publikation med vetenskapliga artiklar som rör resultaten från Broborg. Den kommer att publiceras i samarbete med Smithsonian Institution under 2019.
Foto: Drönarbilden längst upp är tagen av Fredrik Larsson, Arkeologerna.
