Flera hundra år gamla skepp har hittats i Masthamnen vid Kvarnberget i Göteborg. Båtarna är troligen byggda på 1600–1800-talet och lämnades på hamnens botten.
Det rådde liv och rörelse i staden med båtar som kom och gick under 1600-talet och spåren efter dåtidens människor finns kvar. Den äldsta hamnen har en lång historia som sträcker sig över 200 år. En arkeologisk undersökning av området vid Masthamnen och Kvarnberget påbörjades under våren 2019 med anledning av att Trafikverket bygger Västlänken. Under utgrävningens första fas hittades en del av hus, rester av befästningsmurar och hamnmurar och tre skepp. De tre skeppen som dateras till 1600–1700-talet. Sedan dess har ytterligare vrak av båtar påträffats.
En livlig hamn
Masthamnen byggdes ursprungligen på 1600-talet som en del av stadens försvar. Innanför sjömuren skapades en liten hamnbassäng som omväxlande kallades ”Masthamn” eller ”kronans masthamn” där man bland annat kunde förvara långtimmer i vatten för användning i rustbäddar till befästningsverken. Under 1700-talet utvecklades det till en enklare hamn för mindre rodd- och transportbåtar som kom och gick till tullhuset. Mellan 1731–33 och 1742–46 byggdes hamnen om, kanske för att bereda plats för magasin där man kunde förvara handelsvaror. I mitten av 1800-talet hade Masthamnen spelat ut sin roll. Idag kallas torget för Packhusplatsen efter det tull- och packhus som låg vid kajen från 1866.
Förliste eller sänktes medvetet?
Skeppen är byggda i klinkteknik, en gammal båtbyggarteknik där man lägger bordläggningsplankorna om lott, så att varje plankas nederdel ligger utanför den planka som ligger nedanför i bordläggningen. Två av båtarna ligger jämnsides varandra med fören mot Masthamnens kajsida. De har troligen varit mellan 15–20 meter långa och täcktes av ett tjockt lager lera. Den tredje båten verkar delvis ligga under något som kan ha varit en brygga och är placerad i motsatt riktning mot de två andra.
Konstruktionsmässigt påminner fartygen om Götabåten som undersöktes 2001 utanför Hasselbladshuset, några hundra meter från den nu aktuella fyndplatsen. Den tolkades som en båt som användes i den så kallade ”hemförartrafiken” mellan de uppankrade fartygen på älven och stadens hamn. Båtarna användes också i samband med att staden byggdes med kanaler och befästningsanläggningar.
Arkeologerna hoppas nu få mer kunskap om vad skeppen bar för last, varför de ligger där de ligger och hur hamnen såg ut för 300 år sedan.
Läs mer på Trafikverkets hemsida
