En källare i korsningen Kungsgatan och Västerlånggatan i Gamla stan visade sig ruva på en hemlighet. Ett vapen låg i rasmassorna från de krigiska händelserna sommaren år 1611.

Stenkällaren i hörnet Kungsgatan och Västerlånggatan i Gamla stan. Foto mot öster.
Stenkällaren i hörnet Kungsgatan och Västerlånggatan i Gamla stan. Foto mot öster. Foto: Arkeologerna CC BY

Vi har under den senaste veckan undersökt en stenkällare i korsningen Kungsgatan och Västerlånggatan i Gamla stan i Kalmar. Källaren var relativt skadad av tidigare ledningsdragningar men vi kan ändå konstatera att den varit omkring fem gånger åtta meter stor.  När detta skrivs har vi nyss dokumenterat den översta kullerstenslagda golvnivån. Källaren hade nedgång i söder, vilken har mynnat ut mot den medeltida Västerportsgatan.

Stenkällaren dokumenteras. Foto: Arkeologerna CC BY
Stenkällaren dokumenteras. Foto: Arkeologerna CC BY
Nedrasade brända plankor från ovanvåningen.
Nedrasade brända plankor från ovanvåningen. Foto: Arkeologerna CC BY

Gården vid Tegmarsgatan

Den aktuella gården låg i hörnet Västerportsgatan och Tegmarsgatan, vilket i idag ungefär motsvarar området där Kungsgatan och Västerlånggatan möts. Den kallas i källorna även ”dagmar straten”, ”strata/platea Teghmers”, ”Thänkmars gatu” och ”Teymars gatu”. Tegmarsgatan hade en sydväst–nordostlig orientering och bildade en båge i samma riktning som stadsmuren längre norrut. Namnet har bland annat förklarats komma från tyskan och motsvarigheter finns i stadens Wismars medeltida urkunder. Med tiden har det ursprungliga namnet och betydelsen fallit i glömska.

Gotskalk Hulskedes gård?

Gotskalk Hulskede som omnämns i de skriftliga källorna redan 1368, är troligen den förste kände innehavaren till hörngården. Gotskalk finns även med i trohetsförklaringen till drottning Margareta 1389. Flera av tomtägarna är kända under större delen av 1400-talet. Tänkeboken omnämner till exempel Jacop Skytte och Gödeka skrivare. En av uppgifterna (1483) beskriver att gården som att den ligger ”näst wästan benkth thoressons gardh i hyrnith oc oppa höghra handen som man gangar til mwren lithla gathorna”.

En våldsam brand 1611

Gården brändes av allt att döma ner den blodiga sommaren år 1611 i samband med Kalmarkriget. Kullerstensgolvet täcktes av nedrasat tegel, sten och trä från husets övre våningar. Här låg bland annat två kraftigt sönderbrända handkvarnar och en hög med brända sädeskorn. Kanske är det så att ett kök på våningen ovanför rasat ner i källaren i samband med branden. Men detta var inte allt som låg här……

Två kraftigt brandskadade handkvarnar.
Två kraftigt brandskadade handkvarnar. Foto: Arkeologerna CC BY
Troligen har en tunna med säd blivit lågornas rov 1611.
Troligen har en tunna med säd blivit lågornas rov 1611. Foto: Arkeologerna CC BY
Ett brandskadat bultlås, troligen äldre än Kalmarkriget.
Ett brandskadat bultlås, troligen äldre än Kalmarkriget. Foto: Arkeologerna CC BY

En dansk soldats förlorade vapen

I massorna låg även ett rostigt vapen som tydligt skvallrar om vad som hänt. Vi har låtit slagfältsarkeologen Bo Knarrström kika på det och han konstaterar att detta fantastiskt välbevarade hugg- och stickvapen är ett mellanting mellan det medeltida svärdet och den modernare värjan, som så småningom skulle komma att dominera på 1600-talets slagfält. De europeiska arméerna befann vid tiden för Kalmarkriget i en brytningstid – den militära revolutionen – där nya taktiker och vapensystem provades ut. Fyndet passar väl in i dåtidens arsenal. En dansk soldat förlorade sitt vackra vapen i striderna den ödesdigra sommaren 1611. Efter konservering och djupare forskning kommer vi att kunna berätta mer.

I källaren låg en dansk soldats förlorade vapen.
I källaren låg en dansk soldats förlorade vapen. Foto: Arkeologerna CC BY
Spetsen är avbruten. Kanske i samband med strid?
Spetsen är avbruten. Kanske i samband med strid? Foto: Arkeologerna CC BY