En av de första grödorna som européerna noterade när de anlände till Amerika var olika typer av chilipeppar. Vid denna tid hade fem olika arter av dessa frukter odlats, och dessförinnan insamlats, där i över 6000 år. En mängd sorter hade utevcklats.
Redan på den första hemresan 1493 hade man med sig fröer av chili som snabbt började odlas i Europa och på många platser i Afrika och Asien där portugiserna och spanjorerna hade inflytande. Anledningen till chilins stora popularitet var främst kulinarisk. Den hetta man fick från dessa frukter hade man tidigare bara fått från exklusiva kryddor som måste importeras långväga. Det var också anledningen till att ordet ”peppar” användes om frukterna.
Att chilin verkligen fick en snabb spridning i Europa märks bland annat från tyska fynd daterade till det tidiga 1500-talet. Även i Sverige har chilifrukter påträffats. Ett exempel är från Lund där två små frukter som identifierades som cayennepeppar hittades i början av 1990-talet. Det märkliga med dessa fynd är att de påträffades i medeltida lager från 1200-talet, alltså 200–300 år före det att européerna kom till Amerika.
Att göra anakronistiska (felplacerade i tiden) fynd är inte ovanligt inom arkeologin. Normalt sett finns två förklaringar till det: Antingen tillhör sammanhanget en annan tid än den man först trott, eller så har det skett en omlagring, till exempelvis genom grävning, så att material av olika tider ha sammanblandats. En tredje möjlighet är att kunskapen man tror sig ha om ett föremåls tillhörighet i tid och rum är felaktig. Sådant är alltid spännande, men för att hävda det måste man ha bra på fötterna.
Det anmärkningsvärda i detta fall är att chilifrukten ändå tolkades som att chili fanns här redan på 1200-talet. Anledningen till detta föreslogs vara att det fanns en tidigare okänd kulturväxt inom detta släkte som odlats i gamla världen men som inte lämnat några spår någon annan stans. Det här är ett exempel på en kontroversiell tolkning inom växthistorien som aldrig fått fäste. Ändå är det viktigt att uppmärksamma och diskutera sådana här fynd. Även om det i detta fall är osannolikt att det handlar om något annat än omlagring eller en feldatering, så är det just anomalier som detta, och modet att ifrågasätta etablerad kunskap, som då och då gör att vi faktiskt vinner ny kunskap. Och det finns onekligen en lockande mystik i tanken på en chilifrukt i Lund på 1200-talet.
