För ett par år sedan fick vi möjlighet att undersöka en ovanligt välbevarad trädgårdsanläggning från 1600-talet i Stockholm. En knapp meter under Södermalmsskolans asfalt fanns odlingskvarter, odlingsbäddar och grusade gångvägar bevarade. Trädgården har tillhört en malmgård, som från mitten av 1600-talet ägdes av Christoffer Bezelius, kyrkoherde i Tyska kyrkan i Gamla stan.
Malmgårdar började anläggas i Stockholm på 1600-talet på stadens malmar. De ägdes av förmögna borgare eller adliga personer. Många av dem hade sina permanenta boenden i Gamla stan och malmgårdarna kan beskrivas som sommarnöjen, som dessutom ofta hade mycket stora skötselkrävande trädgårdsanläggningar. Enligt en mantalslängd från 1670-talet, var då hela 50 trädgårdsmästare verksamma på Södermalm.
Kyrkoherdens trädgård har legat i kvarteret Rosendal, väster om Maria Magdalena kyrka. Området ligger i ett flackt parti på Södermalm, som var väl lämpat för odling, skyddat för väder och vind av bergknallar och branta sluttningar.
Trädgårdsanläggningen som vi har undersökt anlades på en 2500 m2 stor tomt, i dess bakre delar från Timmermansgatan sett. Detsamma gäller även för granntomten, där endast ett mindre parti undersöktes.
Tomten omgavs av plank i trä och trädgården har varit indelad i fyra rektangulära odlingskvarter, vart och ett var ungefär 300 m2 stort. Mellan kvarteren anlades grusbelagda trädgårdsgångar. De hade olika bredder, som alla var grundade på alnmåttet (cirka 0,60 meter). I ett av kvarteren grävdes också en brunn för att säkra vattenförsörjningen.
Gångvägarna och odlingskvarteren gav trädgården en övergripande rätvinklig symmetrisk form, som också styrde både siktlinjer och rörelsemönster för de personer som arbetade eller vistades i trädgården. Trädgårdsanläggningens formspråk vad detsamma som det då högst moderna gatunätet på Södermalm, med rätvinkliga kvarter och gator. Trädgården var alltså anlagd enligt en symmetrisk plan, med en gestaltning som var både praktisk och inspirerad av barockens stilideal.
I de välgödslade odlingsjordarna fanns även ett ovanligt stort och välbevarat växtmaterial, med fröer, bärkärnor och kvistar. I jordproverna från undersökningen har drygt 50 olika daterade växter identifierats, merparten kan dateras till 1600-talet. Detta kan jämföras med att det fram till år 2020 hade gjorts 56 arkeobotaniska fynd av odlade växter, vid 39 olika utgrävningar i Stockholm. Intressant nog är det hela 17 av växtfynden i kvarteret Rosendal som inte har påträffats tidigare i staden. Bland de mer ovanliga växterna från kvarteret Rosendal kan trädgårdsnejlika, basilika, gurkört, vinruta, cikoria, beta, purjolök och lök nämnas.
I materialet identifierades även mer vanligt förekommande köksväxter som exempelvis persilja, kål, kålrot och palsternacka. Här fanns även växtrester från frukt och bär, bland annat äpple samt röda och svarta vinbär.
De arkeobotaniska fynden ger oss kunskap om vilka köksväxter som har odlats på Södermalm på 1600-talet. I materialet finns även mer exotiska växter som fikon och vindruva. De har använts i matlagningen men det är oklart om de även har odlats där.
För den som är intresserade av mer fullständiga resultat från undersökningen i kvarteret Rosendal så är rapporten över resultaten på gång. När den är layoutad och godkänd av länsstyrelsen läggs den ut här på hemsidan. Håll utkik!
Lästips:
Hansson, A-M. & O´Meadhra, U. 2020. Växternas Stockholm. Fossila växtrester och skriftliga källor berättar. Stockholm.
Lindeblad, K. & Hållans Stenholm, A-M. i manus. Trädgårdar, bryggeri och garveri på Södermalm. Arkeologi i kvarteret Rosendal Mindre. Rapport Arkeologerna 2023.
