Vid enskiftet 1807 flyttades gård 3 ut från den gamla bykärnan, medan platsen där den legat blev trädgård. Gårdsbebyggelsen som då försvann från tomten hade troligen etablerats i början av 1200-talet. Bebyggelse har funnits på platsen ännu längre. Just nu gräver vi ut de medeltida och yngre lämningarna, och det är dem som detta blogginlägg handlar om. Till vikingatid och tidig medeltid har vi inte nått än – om det berättar vi i nästa inlägg.

Gård 3 i Toarp, Oxie socken. Bostadslängans hög- och senmedeltida lager under utgrävning. Stenarna utgör spår efter grund och andra stenkonstruktioner. De ljusgula lagren är rester efter golv, de rödaktiga har påverkats av eld. Gården har brunnit minst en gång, men den har också haft eldstäder och ugn. Foto: Arkeologerna CC-BY.

Hög- och senmedeltid

I början av 1200-talet var Oxie fortfarande en kungsgård och tingsplats i Oxie härad. Kung Valdemar II (Sejr) regeringstid (1202–1241) hade präglats av stabil ekonomi och en stark kunglig centralmakt, men sedan blev tiderna sämre, inte minst för bönderna. Perioden 1241–1377 var orolig med många herrar som stred om makten och ökande feodalisering.

Fynd från Toarps vardag under 1200- och 1300-tal.  En sländtrissa i bly använd för att spinna. Keramikskärvor från ett golv i boningshuset (yngre svartgods, äldre rödgods) samt några av de borgarkrigsmynt vi hittat. Myntslaget användes i Danmark som vid tiden inkluderade Skåne åren 1241–1377. Mynten visar inga kungar eller biskopar och har låg silverhalt. Många är nästan rena kopparmynt. Varje myntort präglade sina egna mynt och de tycks bara ha gällt i ett år, sedan präglades nya och de gamla växlades in. Det låga metallvärdet gjorde att de inte cirkulerade utanför Danmark. Detta var praktiska mynt, använda i en lokal penningekonomi. Foto: Arkeologerna CC-BY.

Ting och avrättningsplats

Det är rimligt att anta att livet i Toarp på medeltiden präglats en hel del av närheten till Oxie by och Oxie kyrka, en knapp kilometer åt nordväst. Toarp hörde till Oxie socken och hade inte egen kyrka. Kungamaktens intressen flyttades visserligen mer och mer till den framväxande staden Malmö, men andra samhällsfunktioner fanns kvar i Oxie, som häradets tingsplats. Sydöst om Oxie har bland annat en galgbacke (L1988:4735) undersökts, där avrättade personer begravdes under 1200- och 1300-tal.

Bild 3. Dräktdetaljer från hög- och senmedeltid, direkt från jorden i Toarp. Tyg hittas ytterst sällan men andra ting, av mer hållbara material, kan berätta om hur man klädde sig. Överst ett ringspänne och en ströning, en dekorativ dräktdetalj, med rombisk dekor. På ringen syns möjligen text. Om detta får vi sannolikt veta mer efter konservering. I mitten en blomformad ströning som kanske dekorerat ett bälte. Nederst ett litet ringspänne och en sölja med knoppar, den första sannolikt använd för att hålla ihop ett klädesplagg, den andra för att stänga en läderrem. Foto: Arkeologerna CC-BY.

1500-tal och 1600-tal

På 1500-talet och 1600-talet tycks gård 3 ha varit en välmående gård, med jordbruk som gav överskott som räckte till att köpa en hel del importerade varor som präglat både klädedräkterna och hemmets utformning. Lämningarna visar exempelvis att det funnits moderna kakelugnar av glaserat kakel, en bordsservis som inkluderat exklusiva passglas tillverkade inom tyskt område, och kläder sydda av fint importerat ylletyg från Göttingen. Staden Malmö var på 1500-talet en stor och betydelsefull handelsstad, även om Köpenhamn blev en allt starkare konkurrent.

Bild 4. Under 1500-tal och 1600-tal var gård 3 relativt välbärgad med god ekonomi. Fynden speglar importerad vardagslyx, sannolikt inköpt i Malmö. Överst en bit grönglaserat kakelugnskakel. I mitten ett tyskt mynt, ½ skilling från 1594, ett knivändebeslag med årtalet 1535 ingraverat och en klädesplomb som suttit på en bal med importerat tyg från Göttingen. Nederst en bit av ett högt och kantigt passglas från tyskt område, som tyder på konsumtion av exklusiva starka dryckesvaror och avancerad bordskultur. Foto: Arkeologerna CC-BY.