Den arkeologiska undersökningen i området i Mellingeholm-Görla i Frötuna socken är igång. Vi har börjat torva av högar och stensättningar. Området är rikt på fornlämningar, men hur gammal är platsen?

Högliknande stensättningar skymtas i morgonljuset. Foto: Arkeologerna CC BY.
Efter avtorvning av de högliknande stensättningarna framkommer mer stenar så gravkonstruktionerna blir tydligare. Foto: Arkeologerna CC BY.

Hur gammalt är ortnamnet?

Mellinge som ortnamn klingar ålderdomligt. ”Mell” kan betyda ”mellan”, ”Miðhal” – kanske syftar det till området mellan Kyrksjön och sjön Limmaren? Dess ändelse, -inge, härrör från förromersk järnålder till vikingatid.

Ortnamnet ”Görla” associerar till ett lerigt område vid sjön Limmaren som utgjorde en del av ett skärgårdslandskap. Görla kan ha tillkommit vid yngre romersk järnålder, under samma period som mer permanenta bosättningar etablerades på platsen. Tidigare arkeologiska undersökningar har kunnat bekräfta att det låg en gård med sju huskonstruktioner på en avsats i en sluttning, ett imponerade läge med utsikt över vattnet i Limmaren som då utgjorde en skyddad vik i ett skärgårdslandskap.

Hur gammal är vägen till Mellinge?

Det finns en gammal färdväg som skär genom vårt undersökningsområde. Vid metalldetektering intill denna väg framkom bland annat en ströning, en dräktdetalj i metall – vem har tappat den? Och när?

En blomformad ströning i kopparlegering. Dessa förknippas oftast med medeltida utsmyckning av läder, exempelvis bälten eller väskor. Foto: Arkeologerna CC BY.

Färdvägen ledde en gång i tiden upp till Mellinge bytomt (L2017:8122) som låg söder om det forntida gravfältet (se bild 3). Vad vi hittills vet om bytomten är att den först dyker upp i de skrivna källorna vid 1500-talet, men kan den vara ännu äldre?

I samband med vår arkeologiska undersökning av järnåldersgravarna, undersöker vi en del av denna väg. Det ger oss möjlighet att bygga upp kunskapen om Mellinge-områdets förändring över tid. Förmodligen kommer vi hitta fler föremål som oavsiktligt har tappats bort av förbipasserande under en period av flera hundra år.

Arkeologernas undersökningsområden är markerat i gult på en karta från 1715. Ett av områdena korsas av en streckad väg som leder söderut till Mellinge bytomt. Karta: Mellingeholm nr 1 Ägoinmätning, 1715 (LMS A30-31:1).

 

Källor:

Eriksson, T. 1995. Hus och gravar i Görla. Riksantikvarieämbetet UV Stockholm, rapport 1995:29. Stockholm

Ohlsson, M. 1989. Gods och herresäten i Frötuna. I:Albinsson, L. mfl. 1989.

Vikstrand, P. 2013. Järnålderns bebyggelsenamn: om bebyggelsenamnens uppkomst och ålder i Mälarlandskapen. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen

Wahlberg, M. (red). 2003. Svenskt ortnamnslexikon. Utarbetad inom Språk- och folkminnesinstitutet och Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Uppsala