För bara några veckor sedan låg det snö över Norrtil. Det plötsliga sommarvädret är ett välkommet inslag.
– En trevlig överraskning är att det inte växt något tunt lager med grön mossa på de näringsrika vikingatida och medeltida lagren, vilket ibland kan hända när man täckt över lämningar under en längre tid. Tvärtom ser allt tiptop ut, och nästa vecka kan vi omgående dra igång den fortsatta undersökningen, säger projektledaren Anton Seiler.
Nästa vecka ska vi också schakta bort de tjocka sentida jordmassorna som finns i undersökningsområdets nordligaste del. Vi är väldigt nyfikna på vad som döljer sig därunder! Andra viktiga frågor är när och varför denna jord hamnat där. Längst ner på ett ställe där vi schaktade i höstas hittade vi faktiskt en liten ledtråd vad gäller tidpunkten, i form av en plastförpackning för pappersservetter av märket Edet, med artikelnummer och allt.
– Vi lyckades engagera personalen på Edet och de kontaktade både bruket och en pensionerad säljare. Vi fick lite olika bud, allt från 1970- till 1990-tal, men med tanke på de stora träden som växte på platsen tror jag själv mer på det förra förslaget, säger Anton.
Om det stämmer kan vi göra riktade insatser i grannskapet och fråga dem som bodde i närheten om de minns varför man dumpade tonvis med jord då.
– Var det bara en lämplig avstjälpningsplats, eller ville man jämna ut marken för att dölja besvärliga stenhögar och gropar? Om så är fallet är det mycket intressant för vår del, det kan ju ha rört sig om gamla husgrunder som hörde till vår fina vikingatida och medeltida gård. Det får vi se ganska snart, antingen är allting utjämnat och förstört, eller lika välbevarat som inom de andra delarna. Hur som helst kan vi konstatera en sak, även sentida skräp kan ha ett visst värde i vårt tolkningsarbete!
