Nu har den kommit, rapporten från undersökningen av den stora järnåldersbyn på Stora Uppåkra 2:25. Undersökningen är den största som gjorts i centralplatsen omedelbara omland. Boken ger en inblick av hur bebyggelsen såg ut och hur människor levde i maktens närhet under äldre järnålder. I boken berättar vi om hur livet var för de som bodde grannar med härskarna. Platsen, fynden och människorna diskuteras hela tiden i förhållande till centralplatsen och den där boende eliten. En fråga som diskuteras är, i vilka avseenden och hur mycket påverkades människorna i byn av närheten till makten? Dessutom diskuterar vi orsakerna till byns uppkomst och dess upphörande.
Rapporten innehåller många spännade resultat. Den som är intresserad av järnåldershus får sitt lystmäte. Sammanlagt 35 stolphus presenteras och diskuteras liksom bebyggelseutvecklingen. I byn fanns sammanlagt 8 gårdar. De har varit av varierande storlek, haft olika många faser och livslängd. Byns storhetstid var under äldre romersk järnålder, från vår tideräknings början 200 e. Kr . Vi presenterar en spännande kvinnograv från romersk järnålder. Skelettet låg i en märklig position vilket Caroline Arcini utreder. På boplatsen hittade vi många djurben som Annica Cardell har analyserat. Hon gör jämförelser med de osteologiska materialen från centralplatsen och andra undersökta järnålderboplatser i närheten. I byn påträffades t ex mer ben av nötkreatur än på centralplatsen. En intressant iakttagelse var att ben från ”stekarna” saknades från får och svin i byn. Kan detta bero på att dessa lämnats som tribut till hövdingen? Mikael Larsson gjorde analysen av ett stort och spännande makrofossilmaterial som bland annat innehöll det största fyndet av linfö som gjorts i Norden. Han skriver om jordbruket och växtutnyttjande på platsen. Vi hittade mycket keramik. Torbjörn Brorsson analyserade materialet och skriver om detta. Trots att platsen låg drygt 500 meter från centralplatsen och trots intensivt metalldetekterande påträffades nästan inga metallfynd som var samtida med boplatsen. Orsaken till detta diskuteras. Däremot hittade vi fina medeltida fynd som ett franskt silvermynt präglat för Filip IV (den Sköne ) och en doppsko. Håkan Svensson skriver om hur detekteringen genomfördes. Detta och mycket mer kan man läsa om i rapporten.
Rapporten kommer att följas upp av flera vetenskapliga artiklar som behandlar centralplatsen Uppåkras omland. Där kommer frågor kring problemområden som rumslig organisation, centralitet och maktrelationer att utvecklas.
Huvudförfattare till rapporten är Håkan Aspeborg, Nathalie Becker, Mats Anglert och Stefan Larsson.
