Grönt julbord, KRAV-märkt gran och recyclade julklappar – allt fler vill leva mer miljömässigt hållbart även under julen. Temat för andra advent handlar om återvinning. Förr i tiden sparade man föremål och återanvände dem i betydligt större utsträckning än vad vi gör i dag. Skor och kläder lappades och lagades och gick i arv, men även sopor, trasiga keramikkärl och till och med bajs fyllde en funktion…

Sparsmakat i Närke

I Lillkyrka i Närke undersökte vi ett bylandskap som växte fram under medeltiden och historisk tid (1600–1700-tal). Spår av hägnader och andra anläggningar visar på ett intensivt område där man brukade jorden och även hade djur. Man byggde hägnader för att särskilja betesmark från åkermark, olika ägor från varandra, hägna vägar och styra var boskapen skulle vara i landskapet. Däremot var fynden få; bland annat diverse metallföremål, några mynt, en del av en skära, en hästsko, hästskosömmar, knappar, ett bryne och ett par så kallade knackstenar/löpare. Men det är känt att den medeltida periodens föremålsvärld ofta är förhållandevis sparsmakad i just agrara miljöer.

– Föremålsfloran är väldigt mager och det är något som gäller generellt för Närke. Vi vet inte riktigt varför. Det har kanske varit ett område där man inte haft samma föremålsflora eller lika mycket som på andra platser. Man har kanske varit mer försiktig med vardagssaker så de bevarats längre och gått i arv, säger arkeolog Fredrik Larsson.

Läs mer om utgrävningen i Lillkyrka

Sopor och dynga återvanns i Enköping

Man kan tro att återbruk är en nutida trend, men medeltidsmänniskorna var generellt bra på återvinning. Allt från gamla byggnadsdelar till trasig keramik och dynga ”recyclades” ofta och gavs nytt liv. Det såg vi tydligt under den stora utgrävningen i medeltida kvarteret Traktören i Enköping där vi fick möta människorna genom resterna från deras hus, sopor och borttappade föremål. Området stod troligen under vatten från början men den första tomten anlades på 1200-talet och föremål bevarades väl i området. Bland de spännande fynden som gjorts finns mycket organiskt material; delar av skor, keramik, träkärl, tvinnat rep av bast och annat hantverk. Ett exempel på hur man återbrukat material är grundläggningen av husen, som utgörs av träflis och dynga, restprodukter från trähantverk och djurhållning. Det bildar en bra grund när det får torka ihop och det byggde man staden på.

Läs mer om uppdraget i kvarteret Traktören

Lagade skor i Göteborg

Medeltida staden Nya Lödöse låg i stadsdelen Gamlestaden, i centrala Göteborg mellan 1473 och 1624 innan den till brändes ner på order av Gustav II Adolf. Här har en av de största stadsarkeologiska undersökningarna någonsin i Västsverige pågått. Under de fem år vi grävde här har kyrkan och kyrkogården, gator och hus samt en del av vallgraven undersökts. Vi har fått nya kunskaper om de miljöer där människorna bodde och arbetade, hur deras livsmiljö och ekonomi såg ut, samt hur de avlidna begravdes. Spåren fanns kvar under gatorna, frusna i tiden. Och även här finns tecken på återvinning och lagade saker.

Läs mer om utgrävningen av Nya Lödöse

Skomode för 500 år sedan? Välbevarade dojjor från Nya Lödöse i Göteborg. Foto: Markus Andersson

Bevarade brynen i Sigtuna

Norrtils magnifika läge lockade till sig människor redan under forntiden, det är runstenar och gravar i trakten ett bevis på. Under vikingatiden och medeltiden låg det en storgård här, där mäktiga och rika höll till.  I en tid när knivar, nålar, skäror och yxor användes dagligen, behövdes också något att bryna, alltså slipa, dem med. Brynen var därför något som ”alla” ägde och bar med sig. Att de var vanliga märks på alla fynd som vi gjort på gården i Norrtil. Inte mindre än 72 stycken har hittats i hus och på aktivitetsytor från vikingatid och medeltid. Många av brynena har troligen varit betydligt större från början, men när de har gått sönder har fragmenten återanvänts som nya, mindre brynstenar.

– Livslängden för vissa kan således ha varit lång. De större brynen som ursprungligen varit avsedda för kortliar och svärd kan slutligen ha använts för att slipa synålar och metkrokar, säger arkeolog Anton Seiler.

Läs mer om undersökningen av Norrtil

Fragmentariskt bryne med skåror i olika storlekar där föremål slipats. Foto: Arkeologerna