På Kvarnberget fortsätter de arkeologiska undersökningarna som utförs inför bygget av Västlänken. Strax norr om korsningen mellan Sankt Eriksgatan och Nedre Kvarnbergsgatan, har vi nu fått fram en mur som troligen tillhört Bastion S:t Erik.

Drönarbild på muren. Foto Arkeologerna

En bastion är den framskjutna delen av fästningsvallen, och S:t Erik bildade tillsammans med Göteborgs övriga bastioner stadens månguddiga försvarslinje. Grundmuren till Bastion S:t Erik har lagts i en bergsskreva och muren avgränsas naturligt mot berget. Intill murens insida har vi fått fram föremål som ben, keramik, porslin, glas, kritpipor, spik och ett mynt.

1771 års karta över Göteborg, hämtad från Krigsarkivet. Bastion S:t Erik syns längst upp i bild.

Detaljbild på S:t Erik från 1771 års karta över Göteborg. Grön markering visar murarnas sträckning. Blå markering visar var vi hittat vår mur.

Bastionen har fått sitt namn efter Erik den helige, som var svensk kung på 1100-talet. Sankt Erik är Sveriges nationalhelgon.

Kanalen i Östra Hamngatan syns uppe till vänster i bild och den mynnar ut i Lilla Bommen och hamnbassängen. Länsfängelset syns på en kulle mitt i bild. Där hade Bastion S:t Erik legat innan fängelset byggdes. Delar av bastionen revs när fängelset byggdes, men nu hittar vi alltså bevarade murpartier i bergsskrevorna. Idag ligger Operan i området som syns i bildens framkant. Foto GSM arkiv.

Under åren 1857–1907 låg ett länsfängelse på bastionens kulle, och kvarteret fick då namnet S:t Erik. 1907 ersattes fängelset av Härlanda fängelse, och Frälsningsarmen tog över byggnaden och använde som ungkarlshärbärge. På 1940-talet sprängdes delar av berget inför bygge av trafikleder och gator.

Läs mer om Göteborgs befästningar i Göteborgs äldsta vall från 1620-talet och Konsten att bygga en befästning.