Johannebergs landeriträdgård är idag placerad på flera terrasser. Dessa terrasser byggdes sannolikt upp under 1800-talets första hälft.

Nivåskillnaden i parken är skapad. Den övre terrassen är utsprängd i berget i sin södra del, allt för att skapa plana odlingsytor. Dagens synliga terrassmur längst upp mot Universitetsbiblioteket byggdes som en avgränsning mot väster och söder. På murkrönet anlades en smal väg och en rad med lindar planterades närmast krönet, vilket fortfarande finns spår av. Muren har bättrats på flera gånger, till exempel inför Göteborgsutställningen 1923.

Landeriets övre terrass inramas i väster och söder av en mur.

Nästa terrassering ner mot Korsvägen är också skapad. Här schaktar vi bort jordmassor som påförts i senare tid och inte tillhör den äldre landeriträdgården. Vi rensar fram den mur som håller jordmassorna på plats på terrassen däröver. Vi kommer nu att försöka datera när denna mur byggdes. Troligt är att muren varit synlig från början, men när mer jordmassor förts på terrassen så har muren inte klarat att hålla emot trycket från den tunga jorden.

Landeriparkens terrasserade form är skapad i flera etapper av murar och flera lager ditforslad jord. Den ursprungliga markytan var en sydöstlig slänt och det är på denna slänt vi hittar den äldsta landeriträdgården.

Landshövdingen i Hallands län bodde på landeriet 1824–1844 och ska ha anlagt terrasser och byggt lusthus samt planterat träd och exotiska växter. Det är möjligt att det är under hans tid på landeriet som terrasserna kommer till.

Jordmassorna som täcker de fina nedre terrassmurarna har påförts under 1900-talet och kanske delvis under slutet av 1800-talet. Vi tror att muren ursprungligen varit synlig från landeribyggnaden ända bort förbi trappan.

I den rekonstruerade trädgården vid Gunnebo slott finns en mur uppbyggd som visualiserar hur nivåskillnader skapades för att få ett fördelaktigt mikroklimat för odling. De terrassmurar som finns på Johannebergs landeri har sannolikt konstruerats för att uppnå samma funktion.