Det är inte ofta som trädgårdar och parker undersöks arkeologiskt. Därför finns det få jämförelser. Men under några veckor i februari – mars ska arkeologerna undersöka landeriparken Johanneberg vid Korsvägen
Många göteborgare har en relation till Göteborgs landerier, antingen de känner till dem eller inte. Landerierna återfinns som namn på stadsdelar, som bevarade parksnuttar eller lite malplacerade, ståndsmässiga trähus med snickarglädje i dagens stadsmiljö. Men landerierna ingår också i ett större historiskt sammanhang i tid och rum som omfattar både Europa och den koloniala världen.
Få trädgårdar och landeribyggnader är bevarade. En förutsättning för att trädgården ska ha bevarats är att marken använts för likartade ändamål. Det är fallet med Johanneberg som in i 1900-tal använts som handelsträdgård och fortfarande än idag är en grönskande park. Men odlingsbruket kan också göra arkeologernas jobb lite knivigare. Odlinsjord tenderar att vara enhetlig och svårtolkad.
Några schakt har tidigare grävts inför denna undersökning på landeriträdgårdens olika terrasser. Flest fynd fanns i terrassen på samma nivå som byggnaderna. Vi såg diken, kantstenar runt odlingsbäddar, odlingsjord och spår efter hårt trampade gångar. Här gjorde vi fynd i den kompostjord som lagts ut. Vi hittade skärvor av holländska fajanskärl, kakelugnsdetalj från 1600-talet, kinesiskt porslin från 1700-talet, lerpipskaft, buteljglas samt fönsterglas, ett nödmynt från 1718, tegel och matrester i form av grytstora benbitar från nöt samt svin/får.
Vet vi inte redan en massa om landerierna i Göteborg då? Jo, förvisso vet vi en hel del om den allmänna historien och om kända göteborgspotentater som förknippas med dem. Det finns gott om material i olika arkiv, det finns bilder och tidningar. Det finns sammandrag i historiska verk som återberättas igen och återigen. Dessa citat bygger ofta på studier utförda redan under 1800-talet och en bit in i 1900-talet. Men idag ställer vi lite andra frågor till arkiv- och fyndmaterial. Vårt samhälle ser på både människor och ting med andra ögon. Vi lyfter fram företeelser och människoöden som den manlige akademikern kring år 1900 antagligen inte skulle drömma om att intressera sig för.
Arkeologi ger dessutom dåtidens människor en chans att själva berätta genom sådant de lämnade efter sig. Till exempel hur de odlade och vilka redskap de använde. Vilka föremål finns angivna i deras bouppteckningar? Vem arbetade i trädgården och vem hade tillträde till den och kunde åtnjuta den? Vi vill veta mer om landeriets tjänstefolk. Vilka försörjdes av landeriet och hur såg deras tillvaro och kontaktnät ut, vem handlade de med och i vilken utsträckning hade de kännedom om nya grödor och exotiska växter? Genom att försöka förstå vad de levde av och hur deras villkor såg ut kan vi ge dem en röst och få en djupare förståelse för de människor som levde och verkade på ett landeri. Det är dit vi vill att utgrävningen ska nå.
Här, i bloggform, vill vi berätta om landeriets trädgård, odling och dess invånare vartefter som grävningen fortskrider.
