Keramik, brända ben, malstenar och andra fynd har hittats i en stor skärvstenshög i Rogsta utanför Nyköping. Fynden kan ge nya ledtrådar till hur vardagsliv och ritualer flätades samman under bronsåldern.

Tre personer och en grävskopa som befinner sig uppe på en hög med stenar, i bakgrunden gräs och träd.
”Signaturmelodin för bronsåldern i Mellansverige”. Det säger arkeologen Fredrik Larsson om skärvstenshögar. Foto: Arkeologerna, CC BY

– Den här typen av lämning skulle man nästan kunna kalla signaturmelodin för bronsåldern i Mellansverige. Det finns tusentals skärvstenshögar, man hittar dem ofta nära dåtidens bebyggelse, säger arkeologen Fredrik Larsson.

Under de senaste veckorna har arkeologerna undersökt en stor skärvstenshög, cirka 16 meter i diameter och upp till 1,3 meter hög. Den beräknas innehålla mellan 150 och 200 ton eldpåverkad sten och fyllnadsmassor, som arkeologerna nu försiktigt plockar bort för hand.  Här finns gott om spår efter de människor som en gång levde på platsen, bland annat keramik, bränd lera, brända ben, malstenar, en yxa och en liten hammare av sten.

En hand som håller i en båtformad yxa.
En stenyxa tillhörde ett av fynden som gjordes i skärvstenshögen. Foto: Arkeologerna CC BY

I botten av högen har kedjor av större stenblock börjat träda fram. I den del som hittills undersökts verkar blocken ha lagts i en spiralform – ett motiv som också förekommer på bronsålderns hällristningar. Konstruktionen kan därför ha haft en symbolisk eller rituell betydelse innan den täcktes med sönderbränd sten.

– Skärvstenshögar svävar i två världar samtidigt. Det är både en avspegling av det vardagliga livet i form av materiell kultur, bränd lera, sönderslagen keramik, trasiga redskap i sten. Samtidigt är det också uppenbart en rituell lämning med till exempel stora stencirklar eller spiralsatta former i botten med block. Ibland har man lagt ner små gömmor med ben, människoben, som små begravningar i dem, säger Fredrik Larsson och tillägger:

– De kan vara i bruk under lång tid, från några årtionden i uppbyggnad till upp emot 500 år i vissa fall. Det är som om man skulle påbörja en aktivitet på 1500-talet och avsluta den idag.

På undersökningsområdet i Rogsta finns omkring tio skärvstenshögar i olika storlekar. Under hösten fortsätter arbetet med att undersöka hur de har konstruerats och deras koppling till både gårdarnas vardagsliv och bronsålderns större religiösa system och jordbrukskult.

– Skärvstenshögar är mitt favoritobjekt att gräva. Man ser nästan aldrig vad som döljer sig under ytan, och i de sista delarna kan det komma en begravning eller någon annan speciell nedläggning. Det är en utmaning och samtidigt väldigt spännande, säger Fredrik Larsson.

Se filmen