Snö och kyla nådde även Kalmar tidigare i veckan. Kulturlagren norr om den medeltida stenkällaren i korsningen Kungsgatan och Västerlånggatan i Gamla stan visade sig vara synnerligen fyndrika.

Utgrävning i ett snöigt Kalmar.
Utgrävning i ett snöigt Kalmar. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Vi har under förra veckan och nu i veckan undersökt kraftiga kulturlager norr om den medeltida stenkällaren i korsningen Kungsgatan och Västerlånggatan i Gamla stan. På den medeltida bakgården låg massvis kastade djurben och vardagsföremål. Föremålen hamnade här i huvudsak under en 200 årsperiod, från mitten av 1200-talet och fram till 1400-talet.

Fyndrika kulturlager undersöks på en medeltida bakgård i Gamla stan.
Fyndrika kulturlager undersöks på en medeltida bakgård i Gamla stan. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Gotskalk och Greta

Vi berättade förra veckan om Gotskalk Hulskede som ägde hörngården i söder i slutet av 1300 – talet. Gotskalk innehade troligen även denna granntomt i norr, utmed den medeltida Tegmarsgatans östra sida. Tomten omnämns vid flera tillfällen under 1400-talet och ett persongalleri av innehavare framskymtar i tänkeboken. Benkt Tordsson med hustrun Greta Hemmingsdotter bodde här till exempel år 1479. Gården överläts detta år till ölandslagmannen, riksrådet Ture Turesson (Bielke). Vid den här tiden skänktes även en del av tomten till Bykyrkans (Storkyrkans) kapell. År 1480 omnämner tänkeboken Per Karssons stenhus på den nu aktuella tomten. Stenhuset låg utanför del som vi nu grävt ut.

Slängda djurben och vardagsföremål

Det undersökta avsnittet utgjorde tomtmark under medeltiden. Den utgrävda ytan saknade bebyggelse från omkring mitten av 1200-talet och ett par hundra år framåt. Platsens kan karakteriseras som en bakgård och här hamnade olika typer av avfall. Den största mängden utgörs av djurben. Vi har säkert samlat in ett hundratal kilo mat- och slaktavfall, som till visa delar kommer att analyseras. Övrigt fyndmaterial består till stor del av hundratals skärvor importerad keramik från framför allt Tyskland, som till exempel stengods och yngre svartgods. Bland fynden märks även olika kammmar och en liten fin tärning. En av de tidigare tärningarna som vi hittat vid undersökningarna visade sig kunna vara tillverkad av en valrosstand, varför det blir spännande att se vad denna är gjord av.

Kulturlagren innehöll rikligt med kasserade keramikkärl.
Kulturlagren innehöll rikligt med kasserade keramikkärl. Foto: Arkeologerna. CC-BY.
Botten från ett tyskt stengodskrus.
Botten från ett tyskt stengodskrus. Foto: Arkeologerna. CC-BY.
Skärva av yngre svartgods.
Skärva av yngre svartgods. Foto: Arkeologerna. CC-BY.
En dubbelkam.
En dubbelkam. Foto: Arkeologerna. CC-BY.
En avbruten långtandskam.
En avbruten långtandskam. Foto: Arkeologerna. CC-BY.
En ornerad benbit.
En ornerad benbit. Foto: Arkeologerna. CC-BY.
Tärning.
Tärning. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

En liten myntskatt!

Ett fynd sticker ut lite mer. Det rör sig om en lite, nästan cylinderformad, behållare delvis tillverkat av organiskt material. Den är delvis trasig och genom hålet kan man se något riktigt kittlande. Det rör sig om en liten stapel av silvermynt! Fyndet kommer att analyseras av en konservator och då kan röntgen tala om för oss hur många mynt som finns i behållaren. Vi uppskattar nu antalet till omkring sju stycken. Myntens storlek visar att de är präglade under medeltiden, kanske 1300–1400-talen. Det var nog inte utan att en kalmarbo förbannade sig för sisådär 600–700 år sedan när mynten gick förlorade i sörjan på den dunkla bakgården.

Packe med medeltida silvermynt.
Packe med medeltida silvermynt. Foto: Arkeologerna. CC-BY.

Till sist…

Det kommer kontinuerligt intressanta resultat i samband med fyndtvätt och genomgång av material. Arkeologernas animalosteologer Felicia och Ola kan nu till exempel glädja oss med resultaten från ett av sandlagren vid den medeltida Västerportsgatan, belägen strax sydost om där vi är nu. Härifrån har de bland annat identifierat ett baculum även kallat penisben från gråsäl. Penisben förekommer i huvudsak hos olika rovdjur som hunddjur, mårddjur och björnar samt säl. Benets funktion är att förlänga tiden vid kopulering hos dessa djur. Då vi från Kalmar i övrigt har hittat relativt få sälben är det anmärkningsvärt att ett sådant udda ben från en speciellt anatomisk region tagits till Kalmar stad av någon under medeltiden. Varför kan vi bara spekulera om. En udda kulinarisk delikatess? Eller kanske lyckoamulett med förhoppning om potenshöjande egenskaper?

Penisben av gråsäl.
Penisben av gråsäl (Baculum). Foto: Arkeologerna. CC-BY.