Nu har vi återupptagit utgrävningarna i Gamla stan i Kalmar efter semestern. Vi fortsätter med brunnen i Söderportsgatan och stenkällaren i Klostergatan.

Första veckan i Gamla stan efter semestern. Vi har fortsatt med den stora brunnen i Söderportsgatan. Brunnens norra del undersöktes i början av juli. Den har haft en diameter på närmare 4 meter och vi tror att den grävdes en tid efter Kalmarkriget år 1611, kanske åren omkring 1630. I Klostergatan har vi grävt södra delen av stenkällaren, vars norra del grävdes ut innan semestern.

En brunn med tre människor runt.
Södra delen av den stora brunnen (i bildens övre kant) i Söderportsgatan rensas fram. Söder om brunnen finns flera stenläggningar. Foto: Arkeologerna CC BY
Brunnen syns i bildens vänstra kant.
Här ser man brunnen från norr. Foto: Arkeologerna CC BY
Stenkällaren i Klostergatan dokumenteras med drönare.
Brunnen syns i bildens vänstra kant. Foto: Arkeologerna CC BY
Stenkällaren i Klostergatan dokumenteras med drönare.
Stenkällaren i Klostergatan dokumenteras med drönare. Foto: Arkeologerna CC BY

Vi har hittat en del spännande fynd i samband med framrensningen av brunnen.

Mynt

Det har hittills kommit omkring 170 mynt från 1200-tal till 1700-tal vid utgrävningarna i Gamla stan. Nu i veckan påträffade vi två mynt i anslutning till brunnen. Det rör sig om ett ½ öre silvermynt från Johan III:s regeringstid och ett ¼ öre kopparmynt präglat år 1635 under drottning Kristinas regering.

½ öre silvermynt från Johan III:s regering.
½ öre silvermynt från Johan III:s regering. Foto: Arkeologerna CC BY
¼ öre från drottning Kristinas regering, präglat 1635.
¼ öre från drottning Kristinas regering, präglat 1635. Foto: Arkeologerna CC BY

En katt bland hermelinerna

En flintyxa utgör en riktig katt bland hermelinerna. Det rör sig om tunnackig yxa från trattbägarkultur eller möjligen en hålslipad yxa från stridsyxekultur. Den är tillverkad i runda slängar för omkring 5000 år sedan! Yxan är omhuggen redan under förhistorisk tid. Yxan låg i ett kulturlager från 1600–1700-talet och har kanske hittats av en kalmarit och plockats hem till gården.

En 5000 år gammal flintyxa.
En 5000 år gammal flintyxa. Foto: Arkeologerna CC BY
Yxan är även slipad på sidan.
Yxan är även slipad på sidan. Foto: Arkeologerna CC BY

Ett benföremål

I veckan kom också en benplatta, vars funktion än så länge är oklar. Ena sidan är räfflad, medan den andra är glättad. Den kan ha använts vid textiltillverkning, men den påminner även till viss del om plattor från till exempel armborst. Här får vi nog återkomma. Kanske kan någon av läsarna komma med idéer?

Möjligtvis är plattan en form av skyttel som används vid vävning. Det finns olika former och storlekar av skyttlar, liksom det finns olika former och storlekar på vävstolar. Vissa har hål eller skåror för varpen eller trådarna som vävs samman, och andra kan användas främst för att kilas in i vävningen för att täta trådarna i textilen. En annan teori är en medeltida variant på en vävspinnare som används i golvvävstolar. Ändarna ska då fästas i kanterna av tyget, så att varptrådarna inte dras ihop mer än nödvändigt. Föremålet är plattat i ena änden, vilket gör kanten skarp. Detta skulle kunna tala för att föremålet har ett annat syfte som kil, antingen i en vävstol eller någon annan träkonstruktion.

Ett långsmalt benföremål ovanför en mätstock.
Ena sidan är räfflad på benföremålet. Foto: Arkeologerna CC BY
Ett långsmalt benföremål ovanpå en tumstock.
Andra sidan är svagt glättad. Foto: Arkeologerna CC BY