Nu i veckan inleds slutspelet i hockeyn. Det lokala hoppet får ställas till IK Oskarshamn. I Kalmar hittar vi hockeyrörens föregångare i samband med de pågående utgrävningarna i Gamla stan.

En bild på en islägg av ben och en hand som håller isläggen.
En islägg av mellanfotsben av häst med den nedslitna undersidan efter idogt åkande. Isläggen påträffades i Kungsgatan våren 2022. Foto: Arkeologerna CC BY

Veckans vinterväder i Kalmar har säkert inspirerat en och annan till vinteraktiviteter som pulkaåkning och skridskoåkning. Det senare var av allt att döma ett populärt tidsfördriv även under äldre tider. Man använde emellertid inte skenor av metall utan så kallade isläggar som var tillverkade av mellanfotsbenet från häst eller nötkreatur.

Bild på två händer som håller en islägg av ben.
En mindre islägg påträffades i Slottsvägen år 2022.

Isläggar

Mellanfotsbenen bearbetades för att kunna användas. Inte sällan har man spjälkat benet så att man fick en plan översida att placera foten på. Benets framsida kan huggits till så att benet fått en sned vinkel, så att man kunnat ta fram över mindre ojämnheter i isen. Undersidan är plan och man har polerat den för att få en glatt yta. Kanske har man också smörjt in den med fett för att minska friktionen. Ibland har man också gjort genomgående hål på fram- och baksidan så att foten kunde spännas fram med läderremmar.

Det var säkert inte så lätt att åka islägg. Åkaren kunde inte göra skär som när man åker traditionella skridskor utan här fick man hålla fötterna stilla och staka sig fram med en eller två stavar. Isläggar tillät endast åkning framåt och idealet var naturligtvis blankis. Det är möjligt att man hade en islägg endast på den ena foten och tog fart med den andra foten.

Bild på två isläggar som ligger på snöig mark.
Den vänstra isläggen kommer från mellanfotsben av nötkreatur medan den högra kommer från häst. Man har spjälkat benen för att få en plan ovansida för foten. Foto: Arkeologerna CC BY
Två isläggar med de polerade undersidorna vända mot kameran. Ligger ner på grå och snöig mark.
Här syns de polerade undersidorna. Foto: Arkeologerna CC BY

Nöje för både barn och vuxna

Bruket av isläggar är känt sedan flera tusen år tillbaka och traditionen har på vissa platser i Europa levt kvar långt fram i tiden. I Skandinavien användes isläggar redan under järnåldern, men det är under medeltiden som de blir vanligare. De påträffas också i miljöer som inte direkt ligger vid vattendrag, så det är troligt att man även har åkt med dem på mindre, frusna pölar. Det är troligt att de oftast användes till att åka på vid lek på is men kanske kom de till nytta om man ville ta sig snabbare fram över isen vid till exempel en fisketur.

Isläggarna påträffas i flera olika storlekar och det gör det sannolikt att de användes av kvinnor och män, såväl som barn. Kanske kunde det också se ut så i Kalmar som på Pieter Brueghel den äldres målning från år 1565 där vuxna och barn leker på isen i bakgrunden?

Oljemålning som visar personer som åker med isläggar i en vintrig backe, med hus i bakgrunden.
Oljemålningen heter Jägarna i snön och målades år 1565 av Pieter Brueghel den äldre, född i Breda i nuvarande Nederländerna. Den visar ett vinterlandskap där några jägare återvänder till byn där man ser flera vuxna och barn som leker och åker skridsko på isen. Tavlan hänger idag på Kunsthistorisches Museum i Wien (PDM 1.0).
Backe med snö, i bakgrunden syns Kalmar slott mot en blå himmel.
Kanske har man stakat sig fram på de frusna ängarna utanför stadsområdet? Foto: Arkeologerna CC BY
Kalmar slott och vallgrav mot en blå himmel. Marken och vallen invid vallgraven är täckt av snö.
De frusna vallgravarna kanske den modige vågade ta sig en tur på? Foto: Arkeologerna CC BY
Arkeologer gräver i en gata. Snö runt omkring.
Stämningsbild i mars 2023. Foto: Arkeologerna CC BY